1957 är ännu ett märkesår i världen. Det är nu som Nikita Chrusjtjov tar ledningen i Sovjetunionen efter att ha sparkat ett gammalt ledarskikt. Det är året då de första Sputnikarna skjuts upp i rymden, den andra med hunden Lajka ombord. I USA, som kommit på efterkälken på rymdfronten, blir Little Rock platsen för om-fattande raskravaller, sedan guvernör Faubus försökt hindra svarta elever att gå in i sin skola. Från Sovjet meddelas nu att Raoul Wallenberg avled i Lubjankafängelset i juli 1947, en uppgift som bemöttes med misstro.

I Västtyskland vill den politiska ledningen utrusta landet med kärnvapen. Östblocket svarar i det kalla krigets anda med att i så fall upprusta i samma grad som Atlantpaktsländerna. På månget svenskt håll vill man även förse det svenska försvaret med atomvapen, vilket intensifierade en redan livlig debatt. Det är vidare detta år då Romfördraget lägger grunderna till dagens EU. Och Suezkanalen öppnas åter efter fjolårets militära angrepp och ransoneringen av olja och bensin upphävs i Sverige.

Inrikespolitiken domineras detta år av folkomröstningen om en allmän tilläggspension (ATP). Efter folkomröstningen valde den gamla regeringspartnern – nu under det nya namnet centerpartiet-bondeförbundet – att lämna koalitionsregeringen med social-demokraterna, som bildar en rent socialdemokratisk minoritetsregering.

På det sociala reformområdet beslutas att arbetsveckan skall förkortas från 48 till 45 timmar och barnbidraget höjas från 290 till 400 kronor. En kris uppstod mellan regeringen och riksbanken, då riksbanken höjde räntan utan att i förväg underrätta regeringen. Man fattar vidare beslut om att lägga en storflygplats vid Halmsjön, benämnd Arlanda.

Makarna Erlander besöker officiellt Jugoslavien och reser i samband med detta privat till Grekland. Bland de många besökarna på Harpsund märks bland annat Indiens premiärminister Nehru.

Mot denna rika fond skriver Tage Erlander sina dagböcker med samma livfulla precision som tidigare.

Tage Erlander:
Dagböcker 1957
Gidlunds Förlag
Utkom 2007