Tenn och tenngjutare i Gästrikland och Hälsingland

Tenn har fångat människans intresse i flera tusen år. Metallen legerades tidigt med koppar för att bli till brons som kunde slipas till vassa verktyg och vapen. Från medeltiden användes silvergrå föremål som till merparten bestod av tenn och en mindre del bly. Främst var det föremål för bordet – altaret och gästabudsbordet – som göts av tenn. Kannor, fat och skålar av tenn på bordet gav status åt både huset och  ägaren.

Under medeltiden organiserades hantverkare i skråsystemet, så även tenngjutarna. I flera svenska städer såsom Stockholm och Uppsala fanns tenngjutare redan under medeltiden. Den första norr om Uppsala slog sig ned i Gävle 1706. Där börjar historien om tenngjutarna i Gästrikland och Hälsingland. Under perioden 1706–1866 tillverkade elva mästare med lärlingar och gesäller ungefär 250 000 tennföremål i Gävle, Hudiksvall och Söderhamn.

Den här boken berättar historien om dessa mästare, deras familjer, tennföremålen och den renässans tennet fick under 1900-talet. Under åren 2018–2019 visas en stor utställning om tenn och tenngjutare på Hälsinglands museum i Hudiksvall. Boken har kommit till i anslutning till arbetet med utställningen.

Lars Nylander har arbetat som antikvarie vid Hälsinglands museum sedan 2003. Han är från 2018 doktorand i kulturvård vid Göteborgs universitet.

Lars Nylander:
Tenn och tenngjutare i Gästrikland och Hälsingland
Hälsinglands museum
Utkom 2018