Textilproduktion en drivande kraft i bronsålderns Europa
Ull, garn och färdiga textilier var en viktig del av ekonomin och handelsnätverken under bronsåldern. Det framgår av en bok som är den första att fokusera på textilproduktionen i bronsålderns Europa.
− Produktionen av textilier har länge varit ett förbisett ämne inom många historiska perioder, eftersom den har antagits vara en del av varje gårds eller hushålls självproduktion och därför setts som relativt obetydlig ur ett ekonomiskt perspektiv. Med boken vill vi visa att textilproduktionen tvärtom var en viktig del av bronsålderns ekonomi och samhälle, säger arkeologen Serena Sabatini, en av bokens två redaktörer.
Fram tills nu har grundläggande studier inom textilforskning gett arkeologerna en bild av alla textilfragment som finns bevarade från det förhistoriska Europa. Dessutom finns det gott om forskning kring hur man skapade dessa textiler, vilka tekniker som användes och hur mycket tid och kunskap som krävdes. Men boken Textile revolution in Bronze Age Europe är den första som lyfter fram produktion, specialisering, konsumtion och handel av textil under bronsåldern i Europa.
Sedan tidigare är det känt från skriftliga källor att tillverkningen av ulltextilier spelade en stor roll för flera lokala ekonomier runt Medelhavsområdet under bronsåldern. I övriga Europa saknas sådana källor och där får forskarna istället förlita sig på arkeologi och naturvetenskapliga metoder som isotopanalyser, DNA-studier och analyser av proteiner.
De olika bidragen i boken täcker in flera geografiska områden, som nuvarande Norden, Brittiska öarna, Italien, Tyskland, centrala Europa och Polen. Viktiga pilotprojekt som visar vilka resultat om textiliernas ursprung, kvalitet och särdrag som kan nås med naturvetenskapens hjälp presenteras. Till exempel har arkeologen Sophie Bergerbrant, bokens andra redaktör, skrivit ett kapitel som beskriver hur forskarna med hjälp av isotopanalyser kan gå tillbaka till arkeologiska textilfynd och diskutera import och export av olika typer av textilvaror.
− Isotopanalyser av strontium gjorda på textilfynd har utmanat våra förutfattade meningar genom att visa att en större del av ullen som hittades i till exempel de danska ekkistegravarna inte hade ett lokalt ursprung. Studien visar att man troligen importerat stora mängder av textiler till Norden under bronsåldern, säger hon.
Andra kapitel i boken handlar om hur textiler under bronsåldern användes och att även de enklaste plaggen i vissa steg krävde ett skickligt hantverk, något som innebar träning, en långsiktig planering och inte minst tillgång till talrik arbetskraft. I övrigt bidrar de olika kapitlen till bättre kunskap om en relevant del av bronsålderns ekonomi och om hur viktig data om textiler och textilhantverk kan undersökas med nya metoder och tvärvetenskapliga samarbeten.
− Den danska forskaren Marie-Louise Nosch, en av författarna i boken, har föreslagit att bronsåldern bör byta namn till ullåldern när det gäller östra Medelhavet. Vår bok bekräftar att textilekonomi och framförallt ull var minst lika viktiga som brons i stora delar i övriga Europa. Tack vare jämförelser med Medelhavsområdet med sina textkällor och nya analysmetoder börjar det nu bli möjligt att se arkeologiskt material i form av textilier, ull och andra fibrer med nya ögon och arbeta för att belysa textilernas roll i kontinentens förhistoria, säger Serena Sabatini.
Serena Sabatini & Sophie Bergerbrant (redaktörer):
The textile revolution in Bronze Age Europe. Production, specialisation, consumption
Cambridge University Press
Utkom 2020
