Välfärdsstrategier i Linköping 1600–1620
Det tidiga 1600-talets samhälle förknippas inte ofta med välfärd eller det goda samhället. De materiella resurserna var små och något offentligt socialt skyddsnät fanns inte. 1600-talet leder snarare tankarna till sjukdom, svält, pest och krig. Men frågan är om föreställningar om det goda samhället och strävandena att nå dit är ett resultat av det moderna samhället, eller om de senaste århundradenas samhällsomvandlingar bara skapat förutsättningar för en strävan som i grunden är universell och allmänmänsklig.
I sin avhandling Stadsgemenskapens resurser och villkor studerar Annika Sandén ett tidigmodernt lokalt styre, både det världsliga och det andliga, i syfte att spåra och analysera den tidens föreställningar om det goda samhället och de strategier som användes för att uppnå och vidmakthålla det. Rådsturätten uppbar städernas rättskipande och förvaltande verksamhet. I Linköping sade sig rådsmedlemmarna arbeta för ”stadens gagn och bästa”. Frågan är vad detta bästa var, för vem det var gott och på vilket sätt det skapades och upprätthölls.
Avhandlingen visar att det lokala styrets mest grundläggande strategi för att upprätthålla ett fungerande lokalsamhälle var att foga in folk i hushållen. Både den världsliga och den andliga rätten sökte på olika sätt få in folk i hushållen. Om inte detta var möjligt kunde personen förvisas från lokalsamhället. När var och en tillgodosåg den egna försörjningen inom ramen för trestånds-lärans norm om det hierarkiska och patriarkala hushållet upprätt-hölls försörjning såväl som den ”rätta ordningen”.
Det lokala styret tillhandahöll även resurser för stadsinvånarnas trygghet i form av arenor, såsom rådet och kyrkan. Där löstes konflikter, där stadfästes ekonomiska transaktioner såväl som reglering av positioner m.m. Behovet av samma resurser använde det lokala styret för att sanktionera normer om ordning. Uteslutning från dessa arenor var således en strategi för att upprätta normer om ordning. Det fanns både formella nätverk och informella sådana. Tillsammans bildade de vad moderna välfärds-forskare kallar ett socialt kapital, eller ett socialt ”kitt”.
Annika Sandén:
Stadsgemenskapens resurser och villkor. Samhällssyn och välfärdsstrategier i Linköping 1600–1620
Institutionen för Tema, Linköpings universitet
Disputation: 14 oktober 2005
Opponent: fil.dr Jan Samuelson, Mittuniversitetet