Världsarvens betydelse ska bli tydligare

Hansestaden Visby. Illustration: Annefrid Sjöman

Sverige har femton världsarv – alla med en unik berättelse om vår gemensamma historia. Platserna är erkända av Unesco för sitt värde för hela mänskligheten och har potential att främja hållbar utveckling och fred, samtidigt som de erbjuder värde för lokala samhällen. Trots detta är världsarven fortfarande okända för många svenskar. I projektet ”Världsarv i Sverige – platser som gör skillnad” har målet varit att lyfta fram världsarvens betydelse för samhället på ett tydligt och tillgängligt sätt.

Annefrid Sjöman har haft i uppdrag att i olika illustrationer tolkat de olika världsarv som finns i Sverige. Syftet har varit att lyfta både platsernas unika värden och deras relevas för framtiden när det gäller hållbarhet och en bättre värld.

– Ska världsarven vara relevanta och intressanta behöver vi förstå att vi tävlar med andra varumärken, produkter, tjänster, platser och annan information om målgruppens uppmärksamhet, säger Sofia Mård Ek, varumärkesstrateg på Placebrander, som är en av projektets samarbetspartners.

Världarven har med hjälp av Placebrander mejslat fram en gemensam platsberättelse och en verktygslåda som alla världsarvsaktörer ska kunna använda i framtiden. Den gör det enklare för både lokala aktörer och beslutsfattare att samverka och sprida kunskap om världsarven. Även Placebranders platsutvecklarproffs har fått upp ögonen för världarvens roll.

– Att få kliva in i vardagen hos så många världsarv och se vilken skillnad de har gjort och fortfarande gör för samhällsutvecklingen och freden var en ögonöppnare och stor inspiration. Att också se att själva processen har gynnat samarbetet mellan alla de här unika platserna har varit otroligt kul att följa. Det här är verkligen relevant och hållbar platsutveckling i sin finaste form, säger Sofie Gunnarsson på Placebrander.

Med förenklad kommunikation kan fler personer få en bättre förståelse för platserna, varför de är viktiga, och vad de tillför lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Att stärka kännedomen är ett första steg mot att skapa ett långvarigt engagemang för att bevara dessa platser för framtida generationer.

Att göra världsarvens budskap mer tillgängligt är en central del av projektet. Inom projektet gjordes en nationell attitydmätning där 71 procent av de svarande sa att de inte kunde förklara vad ett världsarv innebär. Detta visade tydligt att ett nytt sätt krävs för att öka förståelsen för världsarv nationellt. Exempelvis genom ett enkelt och lättförståeligt språk, anpassat till olika målgrupper – från beslutsfattare och invånare till besökare i alla åldrar.

– Världsarv är globala. De är unika platser som är viktiga för hela mänskligheten och visar på att det faktiskt finns mer som förenar oss än som skiljer oss åt. Vi som dagligen jobbar med världsarv vill att fler ska känna att världsarven verkligen är ”deras” och då måste man kunna ta till sig både begreppet – och vad dessa otroliga platser ger samhället, säger Camilla Lugnet, projektledare och VD för Världsarvet Grimeton.

Projektet har även med hjälp av Rickard Heldemyr utvecklat ett gemensamt visuellt manér samt exempel på olika sätt att öka igenkänningen när alla världsarv i Sverige kommuniceras. Dessa kommer att vara verktyg i en gemensam verktygslåda som kan användas av världsarvsaktörer, lärare, beslutsfattare och andra som vill sprida budskapet om världsarvens betydelse för samhälle och en fredligare värld.

– Freden bygger på människosyn. Att vara nyfiken spelar stor roll! Världsarven hjälper oss förstå vår historia och därigenom också varandra – det är Unescos tanke för att bygga en fredligare värld. Som en trygg följeslagare genom det visuella manéret ser man Moder Jord som lyfter fram världsarven, säger Elena Peverada, världsarvssamordnare för världsarvet Örlogsstaden Karlskrona och delaktig i projektet.

(2024-11-21)

Se även Ny strategi för de svenska världsarven (2019-11-04)