Vikingatida silverskatt i Vallentuna
Silverskatten i Molnby. Foto: Arkeologikonsult
I ett stort gravröse utanför Vallentuna, gömdes en stor samling silvermynt någon gång i slutet av vikingatiden. Drygt tusen år senare lyfte arkeologen Elin Säll på en sten i röset – och skatten såg åter dagens ljus.
Bronsåldersröset där skatten hittades var en 3 000 år gammal grav. Silverfyndet dateras till 900-talet och är en av de största skatter som någonsin hittats i Uppland. Skatten består av 163 silvermynt med arabisk skrift och de flesta är från Samarkand med omnejd, det vill säga dagens Uzbekistan och Iran. Några av mynten är tillverkade i området kring mellersta Volga i nuvarande Ryssland och är imitationer av de arabiska förlagorna. De många myntskatterna i Sverige visar på ett omfattande utbyte mellan den muslimska världen och det vikingatida Norden, där även tankar och idéer färdats utmed handelsvägarna.
Eftersom det yngsta myntet är tillverkat år 935 eller 936, har skatten troligen grävts ner i mitten av 900-talet i den redan då mycket gamla graven. Äldre gravrösen utnyttjades bland annat som ägomarkeringar och man offrade mat och dryck till de begravda förfäderna – men det finns också berättelser om drakar som vaktar skatter i just stenrösen.
– Varför vikingatidens människor ibland grävde ner sina rikedomar vet man inte riktigt, berättar Åsa Berger, en av projektets kommunikatörer. Tidigare ansåg forskarna att gömmorna var en följd av oroligheter och krig och att platserna sedan fallit i glömska.
– Vi har inte några indikationer på att stridigheter har varit orsaken till att mynten grävdes ner här, säger Anna Hed, en av projektledarna. I de isländska sagorna berättas att rikedomar som man grävde ner i sin livstid skulle komma personen tillgodo i livet efter detta. Kanske är det så man har tänkt här, fortsätter hon. Som en slags pensionsförsäkring efter döden.
Undersökningen i Molnby i Vallentuna är en av de största arkeologiska undersökningarna någonsin i Stockholms län, berättar projektledaren Björn Hjulström. Platsen undersöks av Arkeologikonsult inför SL:s bygge av en depå invid Roslagsbanan. Inom det 18 fotbollsplaner stora området finns gravar, hus, smedjor, jordbrukslämningar med mera från bronsålder fram till tidigt 1800-tal – en tidsperiod på 3000 år.
(2016-11-19)
