För åttonde året i rad har Riksantikvarieämbetet fördelat bidrag till arbetslivsmuseer. Av drygt 350 ansökningar kommer i år 75 stycken att få dela på fyra miljoner kronor.

Bidrag går till arbetslivsmuseer som i sin verksamhet visar på industrisamhällets kulturarv. Riksantikvarieämbetet fördelar bidraget till fem insatsområden: vård av kulturarv, kunskapsuppbyggnad, publik verksamhet, säkerhet och nätverk.
– Det finns ett stort intresse för Riksantikvarieämbetets bidrag till arbetslivsmuseer och det ansökta beloppet fortsätter att vara cirka 10 gånger så stort som det tillgängliga bidraget, säger Inger Selinge, antikvarie på Riksantikvarieämbetet.

Det ideella arbete som läggs ned i arbetslivsmuseerna är omfattande. Museerna drivs vanligen på ideell basis av föreningar och stiftelser och de är beroende av stöd för att kunna göra investeringar och utveckla verksamheten.

– Bidraget känns betydelsefullt för att uppmuntra människor och deras intresse för kulturarvet. Jag tror att många ser bidraget som en uppskattning för allt arbete som läggs ned, säger Inger Selinge, antikvarie på Riksantikvarieämbetet.

Antalet medlemmar i de föreningar som sökt bidrag är över 100 000 personer och antalet besökare beräknas till över 2 miljoner per år. Arbetslivsmuseerna berättar om arbetets vardag, människorna och deras drömmar, men även om maskiner och teknisk utrustning som fanns på dessa arbetsplatser. Museerna vill ofta visa maskiner i drift och på så sätt bevarar, brukar och levandegör de det industriella kulturarvet. I Sverige finns omkring 1 300 arbetslivsmuseer.

Mest pengar får CTH Hatt och Mössfabrik i Borlänge för projektet Huvudsaken (200 000 kronor), Medelpads Sjöhistoriska Förenings Upp med ångan på PRIMUS – etapp 1 (180 000 kronor) och Silversmedjan i Kristianstad för Kunskapsöverföring och arbetsmiljöförbättring (150 000 kronor).

(2008-05-12)