91 kulturhistoriskt intressanta skolor i Göteborg

Kärralundsskolan i Torp är ett exempel på 1950-talets "folkhemskatedraler". Foto: Göteborgs stadsmuseum

Kärralundsskolan i Torp är ett exempel på 1950-talets ”folkhemskatedraler”. Foto: Göteborgs stadsmuseum

Skolbyggnader väcker känslor och minnen till liv hos de allra flesta, men husens kulturhistoriska värde har hittills varit höljt i dunkel. Nu släpps en ny rapport från Göteborgs stadsmuseums kulturmiljöenhet, som inventerat över nittio grund- och gymnasieskolor i staden.

– Förhoppningen är att den ska fungera som ett aktivt kunskapsunderlag i framtida hantering och ombyggnation av skolorna, säger bebyggelseantikvarie Kristian Jonsson.

I rapporten ”Kunskapsbyggen – kulturhistorisk inventering av Göteborgs skolhus från åren 1950–2000” ges en bakgrund och överblick kring vilka kulturhistoriska värden skolorna har som byggnader – och hur utvecklingen kan kopplas till historiska skeden i samhället. En överblick som hittills saknats. Kulturmiljöenheten tog därför initiativ till projektet, sökte och fick bidrag från Länsstyrelsen – och startade det omfattande inventeringsprojektet.

– Det har rivits och skett väldigt mycket förändringar i de moderna skolorna från efterkrigstiden och framåt, därför ville vi titta närmare på skolhusen från den här perioden. Skolorna säger väldigt mycket om sin tids arkitektur- och samhällsideal, säger Kristian Jonsson, som tillsammans med kollegan Maja Lindman har inventerat stadens skolor.

1950-talets Göteborg var en expansiv period, då stadsdelar som Guldheden och Kortedala byggdes ut. De nya stadsdelarna utformades som grannskapsenheter med boende kring mindre lokala centrum med närhet till samhällsservice och skola. Ett nytt inslag i många skolor var matbespisning, eller ”bamba” som garanterade barnen mat i skolan.

Decenniets skolbyggnader präglades också av av så kallade ”folkhemskatedraler” i form av klassiskt präglade två-trevåningshus i tegel, en fortsättning på 1930- och 1940-talets mer funktionalistiska skolor. När grundskolan blev verklighet på 1960-talet övergavs 1950-talets påkostade folkskolor. Det nya decenniet blev paviljongskolornas gyllene era, bestående av låga separata längor med olika funktioner. Exteriöra utsmyckningar blev färre.

– Det är spännande att se vilken tydlig förändring som slog igenom i kulturmiljön när grundskolan kom på 60-talet. Från att skolorna hade haft en typ av grundform under lång tid kom det något nytt och annorlunda, säger Kristian Jonsson.

Under 1970-talet byggdes skolorna gärna som delar av större centrumanläggningar med simhall och fritidsgårdar som närmsta granne. Skolgårdarna rustades upp och bjöd på fler aktiviteter, som pingis. Under 1990-talet utvecklades tankar om valfrihet och profilering, vilket satt sina spår i utformningen, inte minst i form av lekfulla fasader och detaljer.

– Göteborg är fullt av spännande och häftiga skolor, med stor spridning i arkitektur, säger Kristian Jonsson.

Rapporten om kulturmiljön i Göteborgs grund- och gymnasieskolor finns att läsa här.

(2022-05-05)