Adelns slottsbyggande i Skåne 1840–1900

I en ny avhandling undersöks adelns slottsbyggande i Skåne under en tid då det svenska samhället genomgick omfattande förändringar. Mellan 1840 och 1900 byggde den skånska adeln i en omfattning som det inte finns historisk motsvarighet till.

Slotten moderniserades med historiska förtecken och har ansetts vara ett sätt att kompensera för en förlorad maktposition och befästa en ståndsmässig livsföring i 1800-talets allt mer rörliga sociala fält. Avhandlingen visar emellertid att det fanns ytterligare drivkrafter bakom adelns intensiva byggnads-verksamhet, såsom godsägarnas individuella behov, ställda förväntningar, nya beteenden och adelspersoners positionering i det egna kulturella fältet.

Diskussionerna som föregick besluten att bygga i en viss stil, själva arbetsförloppet och förhållandet mellan arkitekt och beställare redovisas genom ett antal konkreta exempel hämtade ur källmaterialet, bestående av brev, dagböcker, ritningar, handböcker, tidskrifter, dagspress och fotografier, vilka ger en annan bild än den gängse av såväl arkitekters och godsägares, som mäns och kvinnors roller i slottens utformning.

Också slottens skånska kontext uppmärksammas och svar sökes på om adelns bruk av stilhistoria var utslag av ett regionalt identitetssökande och på varför danska arkitekter anlitades i så stor omfattning på de skånska godsen.

Kajsa Bjurklint Rosenblad:
Scenografi för ett ståndsmässigt liv. Adelns slottsbyggande i Skåne 1840–1900
Institutionen för konst- och musikvetenskap, Lunds universitet
Disputation: 12 november 2005
Fakultetsopponent: fil.dr Einar Sørensen, Drammens Museum, Norge