AI daterar mänskliga kvarlevor
Illustration från tidskriften Cell Reports Methods
Kol-14-metoden har fått konkurrens. Genom att analysera DNA med hjälp av artificiell intelligens har ett internationellt forskarlag, lett från Lund, utvecklat en metod som gör det möjligt att få fram exakta dateringar av tiotusenåriga mänskliga kvarlevor.
Möjligheten att datera skelettdelar är av yttersta vikt för att kunna kartlägga hur folkgrupper migrerat under världshistorien. Utan solida paleogenomiska data famlar både forskare och arkeologer i mörker. Den gängse dateringsmetoden har sedan 1950-talet varit kol-14 som utvecklades av Willard Frank Libby. Metoden, som bygger på förhållandet mellan två olika kolisotoper, har revolutionerat arkeologin. Tekniken är dock inte alltid helt tillförlitlig i fråga om exakthet, vilket kan göra det komplicerat att kartlägga forntida folk, hur de rört sig och hur de är besläktade. Men i en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Reports Methods har ett forskarlag utvecklat en dateringsmetod som kan bli högintressant för arkeologer.
– Tillförlitliga och exakta dateringar är ett stort problem inom forskning, något som resulterar i vaga och motsägelsefulla rapporter. Vår metod använder artificiell intelligens för att datera genom från DNA-data med extrem noggrannhet, säger Eran Elhaik, forskare i molekylär cellbiologi vid Lunds universitet.
Metoden kallas Temporal Population Structure (TPS) och går att använda på material som är 10 000 år eller yngre. I studien analyserade forskargruppen cirka 5 000 mänskliga kvarlevor – från senmesolitikum till modern tid. Samtliga kunde dateras med en sällan skådad exakthet.
– Vi kan visa att information om den period som människorna levde i är kodad i arvsmassan. Genom att bena ut hur man läser den och positionerar den i tid lyckades vi datera den med hjälp av AI, säger Eran Elhaik.
Forskarna räknar inte med att TPS ska slå ut kol-14 utan ser snarare metoden som ett kompletterande redskap i den paleogeografiska verktygslådan. En metod som kan användas när det råder oklarhet kring en kol-14-datering. Eran Elhaik nämner den kända mänskliga skallen från Zlatý kůň i dagens Tjeckien som daterats till allt ifrån 15 000 till 34 000 år.
– Kol-14-metoden kan vara extremt instabil och påverkas av kvaliteten på materialet man undersöker. Vår metod bygger på DNA vilket gör den väldigt solid. Nu kan vi på allvar börja spåra forntida människors ursprung och kartlägga deras migrationsvägar, säger Eran Elhaik.
Förutom Lunds universitet har University of Sheffield, University of Bristol och National Heart, Lung, and Blood Institute deltagit i arbetet.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Reports Methods: ”A Temporal Population Structure (TPS), genetic dating methods for ancient Eurasian genomes from the past 10,000 years”.
(2022-08-23)
