Läget är kritiskt på en stor del av länsmuseerna. Många har fått ett allt bredare uppdrag samtidigt som de flesta har minskat personalstyrkan och har svårt att få budgeten att gå ihop. Det framgår av en ny studie som Riksutställningar presenterade på Länsmuseernas höstmöte i onsdags.

Analysföretaget Kontigo har på Riksutställningars uppdrag undersökt hur länsmuseernas ekonomiska förutsättningar har förändrats under tioårsperioden 2003–2013. Studien har gjorts i samverkan med Myndigheten för kulturanalys, och syftet har varit att få en samlad bild av läget. Den färdiga rapporten publiceras senare i år.

Evelina Wahlqvist, analytiker på Riksutställningar, presenterar studien. Foto: Njord Frölander/Riksutställningar.

– Riksutställningars uppdrag är att stödja utveckling och samverkan inom museisektorn. Under 2015 har vi haft museernas förutsättningar, såväl ekonomiska som organisatoriska, som ett av våra fokusområden och den här rapporten är en viktig del i det arbetet, säger Rebecka Nolmark, generaldirektör för Riksutställningar.

Analysen visar att läget för länsmuseerna är synnerligen ansträngt. De undersökta museerna formerar sig samtidigt i tre kluster i fråga om utvecklingen av kostnader och intäkter. Skillnaderna mellan länsmuseernas respektive omsättning har ökat och prognosen är att de dras isär ytterligare.

Personalkostnaderna inom kultursektorn har haft en naturlig ökning sedan 2007, de flesta länsmuseer befinner sig idag dock på ungefär samma nivå som då. Det handlar både om att museerna har gjort personalneddragningar och om att lönehöjningar har hållits tillbaka.

– Vi ser en risk att museerna inte kommer att kunna säkra den kompetensförsörjning som behövs för att säkra kvaliteten på verksamheten och fortsätta vara relevanta, säger Evelina Wahlqvist, analytiker på Riksutställningar.

Behovet hänger samman med att museernas roll har förändrats och fortsätter att omformuleras.

– Uppdragsbeskrivningarna blir bredare, ibland otydligare, samtidigt som resurserna krymper. Museerna ska spela en viktig samhällsroll och förväntas bidra till hållbar utveckling, samtidigt som det är svårt att få den ekonomiska ekvationen att gå ihop, säger Evelina Wahlqvist, analytiker på Riksutställningar.

Kalmar läns museum är ett av de museer som ingår i studien och som har befunnit sig i ett kritiskt läge.

– För ett år sedan var läget väldigt ansträngt och vi fick uppvakta huvudmännen för att kunna betala ut lön till personalen. Vi valde att inte spara oss ur krisen utan att göra strategiska satsningar med de få pengar vi hade. Allt är inte frid och fröjd nu, men vi är på väg åt rätt håll, säger Örjan Molander, länsmuseichef i Kalmar.

Han välkomnar undersökningen och ser den som ett underlag för ett fortsatt erfarenhetsutbyte mellan länsmuseerna.

Studien visar också att museerna har ett ökat behov av att kunna tydliggöra vad de bidrar med till samhället.

– Museerna är viktiga arenor för det demokratiska samtalet om vilka vi är och varifrån vi kommer, men det är en återkommande utmaning för ett enskilt länsmuseum att beskriva sådana värden. Vi har tillsammans med Uppsala universitet Campus Gotland ett forskningssamarbete på gång om hur museer bidrar till ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling i en region. Resultaten kommer att kunna användas för att stärka länsmuseernas ställning, säger Rebecka Nolmark.