Äldsta fyndet av inälvsparasit i Sverige

Arkeolog i Motala; ägg av piskmask. Foto: Arkeologerna

Arkeolog i Motala; ägg av piskmask. Foto: Arkeologerna

Ett av världens nordligaste och äldsta fynd av piskmask har hittats i Sverige. Ägg från inälvsparasiten återfanns i en 7 000 år gammal grav vid Strandvägen i Motala.

–Det är troligen det äldsta fyndet som gjorts i en grav av en mänsklig parasitsjukdom i världen, säger paleoekolog Jonas Bergman på Arkeologerna.

Den arkeologiska utgrävningen av en boplats från äldre stenålder som är mellan 8 000 och 7 000 år gammal har pågått under flera år vid Motala ström. Fyndet gjordes vid en analys av jord från en av gravarna som Arkeologerna vid Statens historiska museer grävde ut vid Strandvägen. Ägg från masken hittades i en grav som dateras till 5 210-4 840 f. Kr. den period som går under namnet mesolitikum. Då människor fortfarande levde som jägare och samlare.

Det är det äldsta fyndet av en inälvsparasit i Norden och ett av de äldsta i världen. Den nya upptäckten presenteras i senaste numret av den internationella tidskriften Journal of Archaeological Science.

– Skelettet var nästan helt upplöst så jag trodde inte att det skulle gå att hitta något det är svårt när det är så gammalt, säger Jonas Bergman.

– Det finns några få äldre fynd av piskmask från bland annat Frankrike och Sydafrika men vad jag vet kommer de inte från gravar så man kan inte vara hundraprocentigt säker att de är parasiter som infekterat människor.

Piskmaskinfektion är en av världens vanligaste parasitsjukdomar och förekommer idag främst i områden och länder med bristande hygien. WHO uppskattar att över en halv miljard människor är smittade i världen idag. Den smittar oftast genom att man ätit mat som kommit i kontakt med jord eller avföring. Tidigare fynd från Skandinavien av piskmask finns från järnåldern (cirka 500 f.Kr-1000 e.Kr) och framförallt medeltid.

– Man har tidigare antagit att parasitsjukdomar av denna typ börjar spridas under yngre stenålder, då människor blir jordbrukare och lever närmare varandra och tätt ihop, då man kan ha gödslat åkrarna med latrin. Ingen har trott att den har funnits så här långt norrut och för så här länge sedan, säger Bergman.

Piskmaskinfektion kan bland annat orsaka undernäring och anemi som påverkar inlärningsförmågan hos barn och det allmänna hälsotillståndet. En försvagande sjukdom med mycket hög smittfrekvens som på sikt kan påverka en hel population.

– Sjukdomen finns inte i de äldre gravarna i Motala, kanske flyttade människor och lämnade området för att den här sjukdomen dök upp. Kan globala migrationer ha gjort att den spridits under just den här perioden, eller har förändringar i levnadssättet underlättat spridningen av sjukdomen? Det är sådant man bara kan spekulera i, säger Jonas Bergman.

(2018-06-09)