Amatörfrågan i svensk tävlingsidrott 1903-1967

Den 17 mars 1946 avstängdes medeldistanslöparen Gunder Hägg på livstid för brott mot gällande amatörbestämmelser. Han hade kränkt idrottens amatörideal och tagit betalt för sin löpning. Beslutet väckte stor uppmärksamhet och upprörde många. Hur kunde det bli så? Varför fick idrottsstjärnan inte ta betalt för sina insatser på löparbanan, något som är självklart idag? Vad var det för konstigt ideal?

Karin Wikberg analyserar i sin avhandling amatörfrågan inom svensk tävlingsidrott med avstamp i 1800-talets senare hälft. Tyngdpunkten ligger på Riksidrottsförbundets agerande under perioden 1903-1967 i samband med uppmärksammade brott mot amatörbestämmelserna.

I minst ett århundrade präglades svensk och internationell tävlingsidrott av ett märkligt ideal: amatörismen. Ursprunget står att finna hos den klassiske engelske gentlemannen med rötter i 1700- och 1800-talets aristokratiska manlighets- och bildnings-ideal. En "gentleman-amateur" skulle utöva idrott i god anda och stil, följa spelets oskrivna lagar, segra eller förlora med samma högburna huvud. När amatöridealet introducerades i Sverige under slutet av 1880-talet karaktäriserades det som "engelska sjukan".

Vad fanns kvar av detta aristokratiska amatörideal när Gunder Hägg i början av 1940-talet slog sina världsrekord och sprang rakt in i den svenska idrottspublikens hjärtan? Hur såg idrotts-ledning och allmänhet på idrottsamatörismen? Skulle tävlings-idrott bedrivas som ett penningfritt fritidsnöje eller som ett "skådespel av skönhet, dramatisk intensitet och ära" med avlönade artister?

Karin Wikberg:
Amatör eller professionist? Studier rörande amatörfrågan i svensk tävlingsidrott 1903-1967
Historiska institutionen, Stockholms universitet
Disputation: 11 mars 2005
Opponent: docent Christer Ericsson, Mälardalens högskola