Ansiktsrekonstruktion av besättningsman på Kronan

När regalskeppet Kronan sjönk utanför Öland 1676 försvann över 800  liv i djupet, vilket gör denna händelse till den största fartygskatastrofen i svensk historia. År 1999 gjorde marinarkeologerna en betydelsefull upptäckt när de hittade kvarlevorna av en besättningsman vid vrakplatsen.

I oktober 2024 öppnade Kalmar läns museum en ny del av utställningen om Kronan där besökare får stå ansikte mot ansikte med denna besättningsman. Genom forskning inom osteologi, neurologi och arkeogenetik i kombination med historiska källor kan vi nu se hans ansikte och föreställa oss hans liv innan katastrofen inträffade för 348 år sedan.

Nyligen genomförda DNA-analyser och avancerade forskningsmetoder, inklusive undersökningar av skelettresterna och provtagningar från den bevarade hjärnan i kraniet, har gett forskarna avgörande ledtrådar om hur besättningsmannen såg ut, var han kommer ifrån, men också hur hans kvarlevor bevarats på havets botten.

– Vi har kommit fram till att individen med stor sannolikhet hade ljust hår och blå ögon, säger Anders Götherström, professor i arkeogenetik vid Stockholms universitet, som lett arbetet med DNA-analyserna.

– Med dagens teknik går det att få fram mycket information genom DNA-analyser, såsom individens geografiska ursprung, tillägger Götherström.

Lars Einarsson, projektledare för Kronan på Kalmar läns museum, har över 40 års erfarenhet inom marinarkeologi och har ägnat sitt yrkesliv åt att utforska skeppets historia och öde. Han var med när kvarlevorna upptäcktes på havets botten.

– Baserat på var vi hittade honom på vrakplatsen tror vi inte att han har anknytning till besättningens absoluta elit, men han påträffades på en plats i skeppet där exklusiv utrustning förvarades, säger Einarsson.

Stockholms universitet och Uppsala universitet har varit centrala aktörer i forskningsarbetet. Lars Einarsson, uttrycker stor tacksamhet för deras ovärderliga bidrag till arbetet som har lett fram till ansiktsrekonstruktionen. Det är arkeologen och skulptören Oscar Nilsson, som på basis av forskarnas resultat, återskapat mannens ansikte.

– Hur noggrant man än bygger upp ett ansikte enligt gängse metoder, behövs det i slutändan ett tillskott av något annat, mer svårdefinierat, för att ansiktet ska kännas levande och mänskligt. En känsla av att individen bär på tankar och känslor, säger Oscar Nilsson.

Ansiktsrekonstruktionen bidrar med mer än bara ett visuellt porträtt av en besättningsman. Den väcker känslor och frågor som sträcker sig bortom forskningsdata och bjuder in till en djupare reflektion över de människor som en gång levde och verkade på skeppet samt kopplingen mellan teknik, historia och människa.

– Det är fantastiskt att se hur forskningen utvecklar helhetsbilden av Kronan, människorna och den tid de levde i, och hur vi nu kan ge ansikte och bakgrund åt en av dem som förlorade sitt liv i denna katastrof, säger Lars Einarsson.

(2025-01-12)

Se även Kronans besättning DNA-kartlagd (2022-10-23)