Försvarsarkitekturen i Sverige har en historia som går tillbaks till 1700-talet med sina storslagna anläggningar för utbildning av manskap och för tillverkning och underhåll av krigsmateriel. I garnisonsstäderna dominerade ända fram i modern tid de militära anläggningarna, som ofta var traktens största arbetsgivare.

Fortifikationsverkets egna arkitekter ritade och kvarhöll länge den traditionella arkitekturen, men på 1900-talet tillkom nya ideal och funktioner bland annat som en följd av flygets utveckling. Flera äldre anläggningar avfördes dessutom som en följd av försvarspolitiska beslut. Till de gamla anläggningarna fogades nya tillägg eller krävdes helt nya byggnader. Flera anläggningar övergick till att få civila uppgifter – som konferens- , undervisnings- och IT-center.

I boken Enkelhet och nytta redovisar arkitekturskribenten Gunilla Lundahl till Gunnar Smolianskys bilder denna utveckling. Med exempel som byggandet av Gripencentrum i Såtenäs, robotverkstaden i Vidsel, nya kaserner i Arvidsjaur, nytt flygledartorn med administrationsbyggnad i Berga och omvandlingen av Ravlunda skjutfält för sambruk.

Gunilla Lundahl (text) & Gunnar Smoliansky (foto):
Enkelhet och nytta. Arkitektur i svenskt försvar
Byggförlaget
124 sidor, inbunden, illustrerad.
Utkom i september 2001.