Att spara och låna genom tiderna
Under 1800-talet växte en modern kapitalmarknad fram i Sverige. Hur denna utveckling påverkade hushållens möjligheter att spara och låna under livstiden är den övergripande frågeställningen i Kristina Liljas avhandling Marknad och hushåll. Sparande och krediter i Falun 1820-1910 utifrån ett livscykelperspektiv.
Avhandlingen visar att en privat kreditmarknad under lång tid dominerade och först vid sekelskiftet 1900 kom hushållen att i någon större utsträckning spara eller låna i de sparbanker och affärsbanker som bildades under 1800-talet. Under hela 1800-talet var istället den privata kreditmarknaden utbredd. De privata krediterna bildande därigenom ett nät av relationer mellan hushållen, där en del personer hade en mer central ställning som kreditförmedlare. Dessa kreditrelationer hade inte bara en ekonomisk funktion, utan förefaller även ha fungerat som ett sammanhållande, socialt kitt.
Etableringar av sparbanker från 1820-talet innebar, tillsammans med den ökande användningen av kontanter i samhället, att hushållen gavs en möjlighet att spara också små belopp. Detta innebar att även mindre bemedlade hushåll kunde spara pengar. Flertalet av sparbankens kontohållare tillhörde därför arbetare, men även ett socialt mellanskikt öppnade sparbankskonton, liksom att många sparbankskonton öppnades för barn.
I avhandlingen undersöks också i vilket skede i livet som hushållen sparade eller lånade. Undersökningen visar att skuldsättningen ökade i samband med att hushållet bildades, samtidigt som det blev svårare att spara. I stället investerade hushållet i reala tillgångar. När sedan barnen kom och hushållet växte, tvingades hushållet att bekosta en del av konsumtionen med krediter. I samband med att barnen sedermera bidrog till hushållets försörjning kunde skulderna betalas tillbaka och sparandet öka. Det var ett spar- och lånebeteende som sedan kunde fortsätta även sedan barnen hade lämnat hushållet.
I samband med att hushållets medlemmar nådde pensionsåldern avtog sparandet och istället tvingades hushållet att använda sitt sparkapital eller till och med låna till sitt uppehälle. Dessa resultat stämmer väl överens med de antaganden som kan göras utifrån ett livscykelperspektiv, där hushållens beslut om att spara eller låna påverkas av om inkomsten stämmer överens med konsumtionsbehovet.
Kristina Lilja:
Marknad och hushåll. Sparande och krediter i Falun 1820–1910 utifrån ett livscykelperspektiv
Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet.
Disputation: 12 november 2004.
Opponent: fil.dr Patrick Svensson, Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet.
