Åtta medeltidskyrkor blir statliga byggnadsminnen
Källa gamla kyrka. Foto: Bengt A Lundberg (Kulturmiljöbild CCBY)
Regeringen har i dag beslutat att byggnadsminnesförklara åtta kyrkobyggnader med ursprung i medeltiden. Byggnaderna härrör från 1100–1400-talen och byggnadsminnesförklaringarna gäller bland andra Araslövs gamla kyrka i Kristianstads kommun och Enångers gamla kyrka i Hudiksvalls kommun.
– Det kyrkliga kulturarvet i Sverige har byggts upp och förvaltats under tusen år. De åtta kyrkor som nu förklaras för statliga byggnadsminnen är mycket värdefulla kulturhistoriska miljöer som berättar om den historiska utvecklingen under många sekler, säger kultur- och demokratiminister Amanda Lind.
Araslövs gamla kyrka, Kristianstads kommun
Araslövs gamla kyrka uppfördes på 1200-talet och hör till landets äldsta bevarade byggnader. Den är en av landets äldsta bevarade tegelbyggnader, vilket var ett ovanligt byggnadsmaterial på den tiden. Kyrkan har en senmedeltida bemålning som vittnar om tidens kyrkoutsmyckningar. Kyrkan berättar även om rådande kyrkorestaureringsideal kring 1930-talet.
Brunneby kyrka, Motala kommun
Brunneby kyrka, ursprungligen uppförd på 1100-talet eller tidigt 1200-tal, vittnar om sin tids byggnadskonst. De fragmentariska kalkmålningarna från 1400-talets mitt vittnar ännu om senmedeltidens dekorerade kyrkorum och den tidens bildvärld. Kyrkans takryttare med den spetsiga tornspiran från 1747 bedöms ha ett högt kulturhistoriskt värde.
Dädesjö gamla kyrka, Växjö kommun
Dädesjö gamla kyrka, uppförd på 1200-talet, har unika signerade takmålningar och väggmålningar av både nationellt och internationellt intresse. Taket är det enda bevarade platta innertak med bemålning från 1200-talet i Sverige. Även den utvändiga dekormålningen från 1600-talet är sällsynt. Kyrkan berättar också om rådande kyrkorestaureringsideal kring 1940-talet.
Enångers gamla kyrka, Hudiksvalls kommun
Enångers gamla kyrka, en stjärnvälvd salkyrka med tegelblinderingar i gavlarna, är en senmedeltida kyrkotyp uppförd på 1400-talet. Den rika och sällsynta bemålningen vittnar om 1400-talets bildvärld och syn på kyrkoutsmyckningar. Till detta har det främst under 1700-talet tillkommit inredning som hörde till den tidens kyrkorum.
Källa gamla kyrka, Borgholms kommun
Källa gamla kyrka härrör i sin helhet från medeltiden och den nuvarande kyrkobyggnaden innehåller rester av en romansk kyrka, troligen byggd under senare delen av 1100-talet. Källa gamla kyrka är det bäst bevarade exemplet på de öländska kyrkor som haft både profana och kyrkliga funktioner under medeltiden.
Risinge gamla kyrka, Finspångs kommun
Risinge gamla kyrka är en av landets relativt få stenkyrkor med säkerställd datering till 1100-talet. Genom sin utsmyckning och inredning utgör den ett viktigt exempel på hur de medeltida kyrkorummen förändrades efter reformationen. Kyrkorummet fick sin nuvarande karaktär under 1700-talet och har bevarats nära nog oförändrat.
Suntaks gamla kyrka, Tidaholms kommun
Suntaks gamla kyrka uppfördes under 1100-talets första hälft. Kyrkans placering, dess oförändrade planform och bevarade proportioner, gör att den framstår som ett typexempel på en romansk kyrka i de centrala delarna av Götaland. Kyrkan är en av få i Västsverige med bevarade senmedeltida målningar.
Trönö gamla kyrka, Söderhamns kommun
Trönö gamla kyrka härrör troligen från 1200-talet men dess nuvarande utformning är i huvudsak ett resultat av en ombyggnad under 1500-talets början. Kyrkogården i Trönö har behållit mycket av den karaktär som en gång präglat många medeltida kyrkplatser i Norrland. Trönö gamla kyrka tillhör en begränsad grupp stenkyrkor i södra Norrlands kust- och älvdalsbygd som kan beläggas med en ursprunglig romansk planform. Kyrkans fortsatta byggnadshistoria vittnar om såväl liturgisk som befolkningsmässig utveckling under hela medeltiden.
Frågan om en byggnad ska förklaras för statligt byggnadsminne prövas av regeringen efter en framställning från Riksantikvarieämbetet. När en byggnad har förklarats för statligt byggnadsminne ska Riksantikvarieämbetet genom skyddsbestämmelser ange på vilket sätt byggnadsminnet ska vårdas och underhållas och i vilka avseenden det inte får ändras. De statliga byggnadsminnena förvaltas av flera olika myndigheter. Tillsynsansvaret ligger hos Riksantikvarieämbetet.
(2019-02-14)
