När vikingastaden Birka anläggs omkring år 750 uppförs även avancerade befästningsverk; en stadsvall, en borg och ett pålverk utanför hamnområdet. Befästningen utsätts för angrepp och bränns ned flera gånger. Försvarsverken förstärks och byggs ut. Som kronan på verket samlar kungen under mitten av 900-talet en fast skara med mer eller mindre professionella krigare i Garnisonen i Birka. 

I denna skrift berättas bl.a. om "Krigarnas hus" som tjänade som garnisonens vapenförråd och samlingslokal. Krigarna var välutbildade, välrustade och väl försörjda – de åt färskt kött året runt. Krigarna deltog i resor, krigståg som avspeglas i de fina föremål som påträffas i huset, rikt ornamenterade bälten och rustningar från avlägsna främmande länder. En del av Birkas krigare kom säkerligen att tjänstgöra hos den bysantinske kejsaren i dennes garde.

De arkeologiska undersökningarna ger oss ny kunskap om dåtidens skandinaviska monumentalarkitektur – befästningarna. Vi får också kunskap om de som byggde och bodde här, om deras organisation och utrustning. Även fragment av vardagen skymtar fram.