Dåligt samvete – Sverige och andra världskriget
Dåligt samvete handlar om Sveriges historia under andra världskriget, men lika mycket om hur dess agerande har betraktats av efterföljande generationer. Först med tacksamhet, sedan med ett starkt moraliskt avståndstagande. Mauricio Rojas argumenterar för behovet av en mer nyanserad och empatisk syn på hur krigets svåra dilemman hanterades.
Dalarnas vikingatid
Hur och var levde vikingarna i Dalarna? Går det ens att tala om en vikingatid i den delen av landet? I den här skriften besvaras dessa frågor när vi följer de arkeologiska spåren efter de vikingatida människornas liv och död i Dalarna.
Göteborgs första botaniska trädgård
En prydlig örtagård, en förtjusande vinterträdgård handlar inte om Göteborgs botaniska trädgård. Istället utgör boken en påminnelse om att det fanns en botanisk trädgård i Göteborg före Göteborgs botaniska trädgård, ett förhållande som i dag är i det närmaste bortglömt.
Händelser ur Sveriges ohistoria
En gång i tiden var de gestalter och händelser som alla i Sverige kände till: Ane den gamle som offrade sina barn för att få evigt liv, Ingjald illråde som enade riket genom svek och våld, det väldiga slaget på Bråvallarna. Man läste om dem i skolan, konstnärer skildrade dem på monumentalmålningar och i skulpturer, författare skrev dikter, pjäser och romaner om dem.
Källor i Riksarkivet 1100–1520
Riksarkivets medeltidskällor består framför allt av brev på pergament och papper, kopieböcker, jordeböcker och räkenskaper. Av detta arkivmaterial är originalbreven på pergament – diplomen – den mest betydelsefulla källkategorin för vår kunskap om medeltidens samhällsliv.
Förlossningshem och barnpensionat 1900–1975
Under större delen av 1900-talet fanns i Sverige en marknad där barn föddes och togs om hand mot betalning. Vilka var entreprenörerna som drev dessa barnpensionat och förlossningshem? Vilka föräldrar riktade de sig till? Barnavård till salu handlar om den privata barnavård som existerade parallellt med att välfärdsstaten tog form
Individ och kollektivism i Sverige 1968–1988
Åren 1968–1988 förändrades de sociala mönster som präglat Sverige sedan generationer. Allt ifrågasattes i världens modernaste land. Nya uttrycksformer, nya friheter och nya sätt att leva utvecklades.
Ett Stockholm som aldrig byggdes
Ett Manhattan på Södermalm, en jättearena på Årstafältet, ett Vasamuseum under vattnet – historien är full av exempel på spännande byggnadsförslag som inte blivit verklighet. Karl Kadhammar berättar om byggplaner, drömmar och visioner som aldrig realiserades.
Svenska luftstridskrafter under kalla kriget
För första gången görs en utförlig presentation av de samlade svenska luftstridskrafterna under det kalla kriget. Hur skulle egentligen det svenska flygvapnet ha fungerat tillsammans med luftvärnet och andra delar av försvaret? Och hur stod vi oss egentligen i förhållande till omvärlden?
Bilder från Gustavsberg – ett brukssamhälle i folkhemmet
En fotografisk berättelse om Gustavsbergs Porslinsfabrik och samhället som växte fram kring industrin. Med drygt trehundra unika fotografier, hämtade från fabrikens omfattande fotoarkiv, skildras liv och arbete i Gustavsberg under guldåren från 1930- till 1970-talet.
Klosterliv
Under hundratals år har människor valt att leva i fattigdom, lydnad och celibat i klostergemenskaper eller som eremiter. Men hur och varför uppstod egentligen klosterlivet och hur har livet i klostren sett ut genom historien? Och innebär verkligen ett klosterliv att munkar, nunnor, bröder och systrar stått utanför världen?
Elsa och Natanael Beskows kärlekshistoria
När Elsa tog emot Natanael Beskows frieri var hon 19 år, höll på att utbilda sig till teckningslärare och drömde om en framtid som konstnär. Han var 28, gick på Konstakademin och pendlade mellan inre ljus och mörker. Äktenskapet blev livslångt, liksom kärleken och deras längtan till varandra.
Stockholmarnas hushållsekonomier under två kriser 1855–1880
I Den svarta boxen spåras kvinnors ekonomiska roll i Stockholms hushåll på 1800-talet genom tidigare oanvänt material. Kvinnors agerande som ekonomiska aktörer är fortfarande till stor del ett område man inte haft mycket kunskap om.
Sveriges första kvinnliga jurister
För 100 år sedan var mansdominansen inom juridiken total, och de kvinnor som ville göra karriär på den juridiska banan möttes av idel hinder. I dag är kvinnorna i majoritet på juristutbildningarna. I Besvärliga fruntimmer! får vi följa ett stort antal personöden från den tid då kvinnor fick kämpa sig fram på den juridiska banan.
I Beowulf spår
”Sagan om Beowulf är ingen saga. Kvädet är en berättelse som handlar om personer som funnits i verkligheten på Gotland under 400- och 500-talet”, skriver författarna till boken I Beowulf spår och placerar Beowulf på Gotland.
Vallkullor och butöser
De jämtländska butöserna och vallkullorna i Dalarna utförde tungt och ansvarsfullt, ibland ensamt och långtråkigt, arbete på fäbodarna under somrarna. De levde i Lort-Sverige och i ett samhälle med utpräglade könsroller.
Alfred Nobel i Paris
Efter år av sorger, motgångar och ekonomiska problem fick Alfred Nobel äntligen fart på affärerna. År 1873 kunde han flytta in i ett eget topprenoverat stadspalats i Paris. Alfred Nobel i Paris är historien om lyxlivet i världsstaden – hans hemliga kvinnoaffärer, bemärkta vänner och bekanta, de prestigefulla herrklubbarna, konsten på hans väggar.
Äktenskap, arbete och ansvar i svensk samhällsdebatt 1750–1830
Uttrycket ”att fästa sig vid staten” är en omskrivning för att ingå äktenskap: när en man gifte sig ansågs han också fästa sig vid staten och bli en kugge i ett större sammanhang. Äktenskapet sågs i slutet av 1700-talet som ett fundament för samhällsordningen. Men vad låg bakom den uppfattningen och hur diskuterades frågor om äktenskap?
Var är sejtens hem?
Sejtar är heliga föremål, vanligtvis stenar eller klippor med en ovanlig form, men det finns även sejtar av trä. Sejtar hör inte bara hemma i historieböckerna utan är också ett levande kulturarv bland många samer i dag. Det framkommer i intervjuboken Var är sejtens hem?.
Kvinnor bakom kameran 1848–1968
Kvinnor bakom kameran 1848–1968 är en bildbiografi om de kvinnliga yrkesfotografernas historia i Sverige. Det är berättelsen om hur fotograf tidigt blev ett kvinnoyrke och om hur kvinnor på bred front slog sig fram i samhället som entreprenörer med egna ateljéer.