Modejournalistik i krigstider, de giftiga pennorna i 1800-talets svenska dagspress och barnboksförfattaren som blev utrikeskorrespondent. Det är tre av ämnena i 2024 års mediehistoriska årsbok.

Mycket hände på 1960-talet. Vietnamkriget, Kulturrevolutionen i Kina, Pragvåren, gruvstrejken vid LKAB, morden på president John F. Kennedy, Robert Kennedy och Martin Luther King i USA. Ett antal länder i Afrika gjorde sig fria och studenter revolterade runt om i Europa. I Sverige putsades folkhemmet allt prydligare och statsminister var sedan 1946 Tage Erlander.

Sedan vårt släktes uppkomst har vi levt i, genom, parallellt med, på bekostnad av och i konkurrens med naturen – men på ständigt nya sätt. Här har den berättelsen komprimerats till dess allra mest väsentliga hållpunkter – från den fjärran tid då vi lärde oss att bemästra elden till vår senkomna insikt om att planetens tillgångar kan vara på upphällningen.

De senaste decennierna har den sjöfart som ännu finns kvar i Sverige flyttats allt längre ut från centrum. Städerna växer och trycket på utveckling är stort. Men i ivern att riva och bygga nytt är det risk att viktiga kulturvärden glöms bort. Hur tar vi hand om vårt maritima kulturarv idag? Vårt kollektiva minne av att vara sjöfarare är något att vara stolt över.

Under Nazitysklands ockupation av Norge flydde omkring 60 000 människor över gränsen till Sverige. Väl här behandlades motståndsmän de första krigsåren som spioner och straffades därefter. Men tidigt inleddes också ett svensk-norskt underrättelsesamarbete. Agenter, kurirer och sabotörer korsade gränsen fram och tillbaka.

Deltog ryska krigsfångar i byggandet av Göta kanal? Blev kanalen omodern när järnvägen kom? Hur uppkom uttrycket ”skilsmässodiket”? Med hjälp av reseskildringar, tidningstexter, visor och historisk forskning berättas Göta kanals 200-åriga historia, från nationellt prestigeprojekt till en välanvänd transportled och slutligen ett stort turistmål.

Utanför designkretsar är namnet Annika Heijkenskjöld i dag okänt, men under tre decennier i slutet av 1900-talet var hon en idéspruta och maktfaktor som satte fart på diskussioner om vardagens alla prylar.
År 1964 grundade hon Form/Design Center i Malmö, som blev en unik plats för samtal mellan formgivare, intresserad allmänhet och beslutsfattare.

Isak Gustaf Clason var en av Sveriges mest inflytelserika arkitekter kring sekelskiftet 1900. Om detta vittnar alla de byggnader som han ritat och restaurerat, och som än i dag beundras för sin skönhet. Hans kanske mest kända verk är Nordiska museet.

I Finland har det endast hittats en handfull runinskrifter. De varierar i ålder, geografisk spridning och vad de är ristade på. I antologin Runes in Finland ger tio forskare inom språk och arkeologi från Finland, Sverige och Norge sin syn på runorna i Finland fram tills i dag.

År 1767 presenterades en revolutionerande konstruktion som skulle komma att förändra svensk arkitektur och hushållning under de kommande 150 åren: den moderna kakelugnen. Fram till 1900-talets början förblev kakelugnen den i särklass viktigaste värmekällan i svenska hem och knappast någon värmekälla är så folkkär och uppskattad.

Människan har känt till och använt sig av guld sedan urminnes tider. De äldsta guldföremålen har hittats i Svarta havsområdet, från 4700–4200 f.Kr. Några tusen år senare nådde de första guldfynden Skandinavien. Kent Andersson beskriver här hur guldet fick en betydande roll i det fornnordiska samhället, inte minst under järnåldern.

En skildring av hur hjärtat uppfattats i olika kulturer under olika historiska epoker, från antiken till nutid. I alla tider har hjärtat varit symbolen för kärlek och mänskliga kvaliteter. Med exempel från konst och litteratur förklaras varför det fortfarande är ett ideal att lyssna till hjärtat och följa hjärtats röst.

Var Sverige med i andra världskriget? Frågan kan verka absurd, men boken Okända krigsspår presenterar flera tidigare opublicerade vittnesmål och bilder av tyska och allierade soldater på svensk mark. Därtill nya uppgifter om hur svenska flygare och soldater korsade gränserna och hur samer utförde spionuppdrag.

Hur kunde det dagliga livet i 1700-talets Europa te sig? Med hjälp av korrespondens, dagböcker och räkenskaper, men också av föremål, konst och hantverk, ger Johanna Ilmakunnas en inblick i människors vardag – deras sysslor och sysslolöshet.

Den förhistoriska kvinnan var långt ifrån bara en modersgestalt. Inget hindrar oss från att se henne som jägare, samlare, sömmerska, keramiker, läkare, jordbrukare, konstnär, schaman eller ledare. Hon kan ha haft en nyckelroll i utvecklandet av synålen, matlagningskonsten, jordbruket, läkekonsten och många andra av mänsklighetens viktigaste upptäckter.

Vikingarnas färdvägar var mycket mer vidsträckta än vi ofta tror och med dem följde folk från Mellanöstern. Boken Vikingarna. Flodkungar från Skandinavien till Sidenvägen är full av nya upptäckter som ger en ny bild av vikingarnas liv och de banbrytande naturvetenskapliga metoder vi använder för att förstå dem.

Bara bad är en tidsresa genom svensk badkultur och brunnsdrickande. Vi får fascineras av människans beteende, påhittighet och ibland också galenskap kopplat till vatten och hälsa. Vi får ta del av de stora kontrasterna mellan de rikas högtidliga brunnsdrickande till de fattigas enkla badbalja i hemmet eller bad utomhus med risk för att drunkna.

Warner Oland är en av Sveriges genom tiderna största Hollywoodstjärnor. Han spelade mot Marlene Dietrich och Greta Garbo, medverkade i bortåt hundra filmer och levde lyxliv i Beverly Hills. Hans osannolika karriär tog sin början mot fonden av världskrig, förbudstid och börskrasch. Han blev världsberömd som skurken Fu Manchu och den kinesiske detektiven Charlie Chan, rollfigurer som ännu påverkar hur asiater porträtteras.

Decennierna kring förra sekelskiftet var en turbulent tid med stora omvälvningar i det svenska samhället. Här möter vi tio personer som agerade politiskt då, däribland riksdagsledamoten Nelly Thüring, skribenten Elin Wägner, akademikern Pontus Fahlbeck och folkrörelsemannen Martin Andersson.

Boken Göteborg under krigshot – i skuggan av andra världskriget skildrar hur krigshändelserna längs västkusten och hotet om krig kom att påverka staden Göteborg och dess invånare. Hur tog man emot soldater, spioner och flyktingar och fanns det en vilja hos befolkningen att ställa upp och göra en insats för dem som behövde hjälp?