Jubileumsboken Riksdagen i tid och rum skildrar riksdagen under åren 1523, 1623, 1723, 1823, 1923 och 1973. Människorna, husen och den samtida politiken beskrivs liksom arbetslivet i riksdagshuset och arkitekttävlingen inför återflytten till Helgeandsholmen.

Grand tour kallades den bildningsresa som de mera besuttna i samhället skickade iväg sina söner på. Gustaf af Wetterstedt reste som 21-åring genom England, Frankrike och Italien. Genom hans ögon får vi uppleva franska revolutionens slutfas innan Napoleon tog över makten.

I denna första biografi över drottning Margareta på flera årtionden får vi se hur politiskt spel, släktskap, kön, personlig initiativkraft och slump gjorde att en människa kunde förverkliga sin dröm och samtidigt förändra Nordens historia genom Kalmarunionen.

Som arkeolog och konstsamlare organiserade Gustaf VI Adolf utgrävningar, deltog i expeditioner, var en internationellt anlitad specialist och en drivande kraft i museivärlden. Här utforskas kungens insatser för kultur och vetenskap med fokus på hans mindre kända arbete bakom kulisserna.

En aktad frikyrkopredikant och hans piga befinner sig i en skog. Ensamma. Plötsligt får kvinnan tolv hårda slag mot huvudet och dör. Bredvid henne ligger en blodig sten. Men var det pastorn som mördat henne?
Denna sanna kriminalgåta utspelade sig i Gävle sommaren 1896 och väckte stor uppmärksamhet över hela landet.

Det finns många föreställningar om vikingatiden. Om hornhjälmsprydda män som härjar, plundrar och återvänder hem. Men vikingatiden handlade om så mycket mer än strider. Den handlade om global utveckling, nyfikenhet och mänskliga möten. Vikingatider baseras på den senaste forskningen och målar upp en större och bredare bild av vikingatiden.

Den nya delen av Svensk trädgårdshistoria om 1800- och 1900-talen visar hur våra planteringar återspeglar sin tillkomsttid. Naturens förutsättningar har påverkat valet av enskilda plantor och utformningen av större anläggningar, men som kulturell företeelse hänger trädgården också samman med andra samhällsprocesser.

Irma Samuelsson var 17 år när hon anställdes som underkokerska hos prins Eugen 1931. Waldemarsudde blev hennes arbetsplats. I denna bok berättar hon genom sina brev och dagböcker om livet på prins Eugens Waldemarsudde, om sommarvistelserna i Kivik och på Örgården vid Vättern under mitten av 1930-talet.

Vikingarnas spektakulära offertraditioner visar sig vara en omistlig nyckel till vår förståelse av deras sätt att tänka om krig, hierarki, ära, liv och död. Klas Wikström af Edholms forskning har givit oss flera viktiga pusselbitar och fram träder en föreställningsvärld som visar sig vara djupt präglad av människooffrande.

Lycklig den som kan glömma är Andreas Gedins personliga berättelse om farfadern Georg Israel, men också en historia om den judiska kulturen i 1900-talets Europa. Kända och okända personligheter i den värld som omgav Georg får liv när deras spännande, märkliga och gripande öden också berättas.

År 1921 bildades Svenska Orientsällskapet. Under 1920-talet stod Orienten för något nytt, något annorlunda som intresserade allt fler i Sverige. Sällskapet erbjöd kurser för allmänheten i arabiska, turkiska och kinesiska, ordnade föreläsningar och utställningar om Orientens kulturer, och sökte arkeologiska spår efter förbindelser mellan öster- och västerland.

Loulou Forsell var den store operasångaren John Forsells yngsta dotter. Hon var ett bortskämt sladdbarn i en välbeställd familj som kom att leva sitt korta liv i stor utsträckning i rampljuset. Hon var omskriven redan som barn och dramatiken var ständigt närvarande i hennes liv.

1600-talspoeten Lucidor den olycklige var redan under sin livstid känd och omtyckt för sina fyndiga och kvicka visor och dikter. I dag känner vi honom som en av Stockholms trubadurer och Bellmans föregångare, som upphovsman­nen till den sorgesamma men livsbejakande visan ”Skulle jag sörja då voro jag tokot”.

Humaniora genomgick en djupgående förändring under efterkrigstiden, både som vetenskapsfält och kulturell företeelse. Klassisk bildning tappade mark. Naturvetenskap, medicin och samhällsvetenskap hade lättare att motivera sin existens. Denna antologi visar tvärtom att det humanistiska kunskapsområdet gjorde sig starkt gällande i välfärdssamhället.

Boken Den heliga hästen handlar om hästen som helig varelse, om dess kontakt med både himlen och underjorden. Denna unika status har den haft i folktro, mytologier och religioner över hela världen genom årtusenden.

”Vår släkt härstammar från vallonerna” är den vanligaste släktmyten och finns i nästan alla familjer med rötter i Sverige. DNA-släktforskaren Peter Sjölund skriver om hur och varför släktmyter uppstått. Flera av de stora släktmyterna undersöks i dag av sanningsjagande medborgarforskare, utrustade med ett mycket kraftfullt verktyg – DNA

I år firar svenska armén 500-årsjubileum. I Svenska arméns historia berättar sex forskare och författare om arméns utveckling och förändring över tid. Från rikets första armé, genom krig- och fredstider fram till avveckling och upprustning av dagens försvar.

Att släktforska i Finland påminner mycket om hur man släktforskar i Sverige, men hur man får fram uppgifter ur arkiv och databaser skiljer sig faktiskt en del. I boken Släktforska i Finland får den som söker släktingar i Finland en grundläggande vägledning i hur man hittar uppgifterna om sin finska släkt.

I boken Sextio herrnhutiska liv belyses en religiös 1700-talsströmning, herrnhutismen – Brödraförsamlingen – i ett social- och kulturhistoriskt perspektiv. Utgångspunkten är det uttrycksfulla självbiografiska källmaterial som Brödraförsamlingens troende efterlämnat.

Under 1510-talet utkämpade riksföreståndaren Sten Sture den yngre en maktkamp med höga adelsmän i riksrådet och den katolske ärkebiskopen Gustav Trolle. Under några år låg den politiska makten i Sten Stures händer tills han 1520 stupade i strid mot Kristian II:s trupper.