Folkhemmets storbyggmästare Olle Engkvist
Olle Engkvist var Gävlepojken som blev förmögen storbyggmästare i huvudstaden, omtalad och välkänd från 1930-talet och framåt. Han anlitade och samarbetade med de mest välrenommerade arkitekterna. Djärv och riskbenägen, ofta långt före sin tid, byggde han alltid med kvalitet.
Studentliv och riksdagstid 1788–1791
Den unge studenten Anders Johan Lagus korrespondens ger nya inblickar i de akademiska studiernas vardag och ideal vid Uppsala universitet under Gustav III:s tid. Breven publiceras här tillsammans kyrkoherden Johan Lagus ögonvittnesskildringar från 1789 års riksdag.
Läroverken under 100 år
I boken Läroverken in memoriam analyseras svensk läroverkskultur för tiden 1864–1968, då examinationen skedde under kringresande censorers överinseende. Läroverken presenteras inte enbart som en studieform utan som identitetsskapande kulturinstitutioner.
Skalden och biskopen Esaias Tegnér
När Frithiofs saga utkom 1825 blev den omedelbart en stor internationell framgång. Författaren var professor i grekiska i Lund och nyutnämnd biskop i Växjö stift. Vid sin bortgång 1846 hyllades han som Sveriges nationalskald. I dag är Esaias Tegnér mer eller mindre glömd.
Släktforska i Göteborg
Att följa anfäder och anmödrar som levt i Göteborg är lite annorlunda jämfört med övriga Sverige. Göteborgarna kunde själva välja vilken församling de skulle tillhöra, församlingarna saknar husförhörslängder och det finns heller inga mantalslängder. Men tack och lov finns många andra ingångar till arkiven i Göteborg.
Sveriges skogar under 100 år
Boken gavs ut i samband med Riksskogstaxeringens 100-årsjubileum 2023 och behandlar inledningsvis taxeringens förhistoria, tillkomst och utveckling. Utifrån insamlade data beskrivs därefter den svenska skogens tillstånd och förändring under ett sekel samt hur data samlas in, bearbetas och redovisas.
Om bönhusen i övre Norrland
Under 1900-talet blev frikyrkornas och de inomkyrkliga väckelserörelsernas gudstjänstlokaler många i övre Norrland. De kallades bönhus, missionshus och kapell, och de återfanns i nästan varje by. I dag har många av lokalerna rivits eller fått andra användningsområden.
Arkitekten och kulturbäraren Arvid Fuhre
Arvid Fuhre var verksam under 1900-talets första hälft, en period av framgång för svensk arkitektur som stilmässigt gick från nationalromantik via Swedish Grace till modernism. Hans byggnader återfinns i Norrland, på västkusten och i Skåne.
Att gräva efter det judiska kulturarvet
Traces of Existence handlar om Judiska museets arbete med att lyfta fram oberättade och bortglömda historier om judiskt liv på sex platser runt om i landet: Stockholm, Karlskrona, Norrköping, Falun, Borås och Marstrand.
Raoul Wallenberg – liv och legend
I boken analyseras Raoul Wallenbergs insatser under andra världskriget och hur hans försvinnande hanterades i Sverige, Ungern och USA. Hur gick det till när han gick från att bli en inrikespolitiskt infekterad fråga i Sverige via en internationellt erkänd förebild till att bli en personifikation av humanitet under Förintelsen likaväl som ett svenskt utrikespolitiskt varumärke?
Krigsplanläggning och ledning i försvarsmakten 1873–2023
År 1873 inrättades Generalstaben – en elit av särskilt utbildade officerare som skulle leda arméns utveckling av krigsplanläggning, mobiliseringsplaner och större övningar. År 1937 ersattes den med Försvarsstaben och Arméstaben, och 1994 etablerades dagens Högkvarter. Generalstabsofficerarna har fortsatt att prägla stabernas arbete, och deras roll i försvaret under 150 år lyfts fram i denna bok.
Donationsgården Barksätter
Barksätters egendom i Sörmland donerades år 1983 till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien av Mary Francke Gustafson. Den förvaltas enligt donatorns önskemål vilket innebär att den bevaras i nuvarande omfattning för att möjliggöra forskning inom jordbruk, skogsbruk och husdjursskötsel.
En kaptenshustrus resor till Ostindien 1857–1861
Helsingborgs museums årsbok, Kring Kärnan, utgår det här gången från två unika föremål i museets samling. Den bygger på Eleonora Jepsons dagböcker som utifrån ett kvinnligt perspektiv beskriver två resor till Ostindien med segelfartyg 1857–1861.
Sjukdom och läkekonst på Gotland
Gotländskt Arkiv 2023 gör bland mycket annat nedslag i den psykiatriska vården på gamla S:t Olofs mentalsjukhus i Visby, besöker krigssjukhusen i Lärbro och Rama, undersöker läkeörternas betydelse och får vetskap om både veneriska sjukdomar och det stora pestutbrottet som for över världen på 1700-talet.
Entreprenören Louis De Geer och hans samtid
Louis De Geer är en betydelsefull person i svensk historia. Han var nederländare och handelsman i stor skala – och kom att spela en viktig roll under Gustav II Adolfs tid och krig, men också efter kungens död i Tyskland.
Louis De Geer var leverantör till konungariket Sverige men också förmedlare och vidareexportör av svenskt järn och koppar.
Göteborgs judiska artonhundratal
Hur kan människor leva tillsammans i en stad även med skillnader vad gäller geografiskt ursprung, traditioner och religion? Göteborg har alltid varit en mångkulturell stad och har en lång och innehållsrik judisk historia, inte minst under 1800-talet då judar var högst delaktiga i stadens ekonomiska, kulturella och politiska liv. Plats i staden lyfter fram en berättelse om judisk invandring och integration i staden.
Boktryckarnas ädla konst
I Boktryckarnas ädla konst presenterar bokhistorikern Anna Perälä tillfällesdikter skrivna för boktryckare och deras gesäller 1605–1764. Persondikterna berättar, ofta med glimten i ögat, om privatpersonernas liv, det gedigna hantverket och hela boktryckarbranschen.
Företagens historia som strategisk tillgång
Alla företag har en unik historia. Rätt hanterad blir den en strategisk tillgång som företag och organisationer kan utnyttja för sin tillväxt. Det visar en ny bok som bygger på Centrum för Näringslivshistorias snart 50-åriga erfarenhet av affärsstödjande historiebruk – history marketing.
Svenska kyrkans utlandsförsamlingar under 1900-talet
Nu berättas för första gången utförligt historien om Svenska kyrkan i utlandet. I centrum står församlingarna i London, Paris, Berlin, Köpenhamn, Oslo, Helsingfors och Buenos Aires. De bildade vid sidan av sjömansvården och turistkyrkan grunden för den utlandskyrkliga verksamheten under nästan hela 1900-talet.
Direktörens försök att stoppa andra världskriget
I augusti 1939 flög affärsmannen Birger Dahlerus i skytteltrafik mellan Berlin och London för att försöka stoppa andra världskriget. Efter kriget gav han ut en bok med sin version av agerandet. När arkiv nu öppnats i Europa kan hela historien berättas – och fylligare än den bild Dahlerus själv ville teckna.