Krapperup i Skåne är i dag en hemvist för vetenskap och kulturhistoria. De vetenskapliga traditionerna på platsen sträcker sig långt tillbaka i tiden. Redan på 1820-talet när friherre Nils Christoffer Gyllenstierna var herre på godset välkomnades lärdom och bildning. En av de som togs emot på borgen var den unge informatorn Bror Emil Hildebrand, som under drygt två år, 1828-1830, var han knuten till Krapperup och under denna tid fick intryck och erfarenheter som han bar med sig livet igenom.

Boken En ärans och lärdomens man har fokus på människor, händelser och miljöer på 1820- och 1830-talen och tar sin utgångspunkt i de brev och dagböcker som den unge Bror Emil Hildebrand skrev under sin tid som privatlärare hos familjen Gyllenstierna på Krapperup.

Hildebrand växte upp på Flerohopps bruk och i boken finns också hans bakgrund i Kalmartrakten skildrad. Läsaren möter också hans kontakter med familjen Tegnér i Växjö. I boken skildras ett stycke svensk historia genom Krapperup som vetenskaplig miljö, Kullabygdens landskap och engagerande personöden – det är både lokalhistoria och personhistoria, som speglar större skeenden.

Bror Emil Hildebrand genomkorsade Kullaberg under botaniska exkursioner och gjorde ett par verkliga fynd, men efter sin tid på Krapperup kom han att ägna sig åt arkeologi och kulturminnesvård. Under 42 är som riksantikvarie satte han stark prägel på svensk kulturminnesvård och på 1800-talets framväxande museiväsende. I bakgrunden under hela hans verksamhet fanns ungdomens intryck från Krapperup och Kullabygden.

Karin Gustavsson är doktorand i etnologi i Lund. Hon har tidigare varit stadsantikvarie i Helsingborg och publicerat både artiklar och monografier om kulturhistoria, kulturarv och personhistoria.

Karin Gustavsson:
En ärans och lärdomens man. Bror Emil Hildebrand och Krapperup
Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen
Utkom 2009