Stora händelser får ännu större konsekvenser för de små människorna. I en ny avhandling studeras de små människorna i form av bönderna i 1500- och 1600-talets Danmark i allmänhet och Göinge i synnerhet. Inbördeskrig, unionsupplösning och bonderesning, reformation och maktcentralisering – dessa "makrohändelser" får de danska bönderna hantera effekterna av i sin vardag.

Under tidigmodern tid utvecklades på kronans gods i Danmark en interaktion mellan bönderna och överheten. I Göinge härad, beläget vid gränsen mot Sverige, fick bönderna under 1500-talet utökade rättigheter och privilegier till följd av likaså utökade plikter. Befolkningen hade bland annat viktiga gränsvärnsuppdrag under det nordiska sjuårskriget mot Sverige. Det var en följd av det decentraliserade danska försvarssystem som rådde under 1500-talet.

Den danska kronan hade också ett näringspolitiskt intresse av den nordskånska skogsbygden och det råmaterial som fanns där. Bönderna kunde stundtals profitera på handeln med kronan. Under Christian IV:s styre påbörjades en centraliseringsprocess som underminerade den tidigare speciella strukturen i Göinge. Häradet blev en integrerad del av den tidigmoderna danska staten, även om vissa lokala särdrag alltjämt levde vidare under det inledande 1600-talet.

Stefan Persson:
Kungamakt och bonderätt. Om danska kungar och bönder i riket och i Göinge härad ca 1525-1640
Historiska institutionen, Lunds universitet
Disputation: 1 oktober 2005
Fakultetsopponent: fil.dr Hans Henrik Appel, museumsinspektör vid Tøjhusmuseet, Köpenhamn