Delar av 1600-talsskepp funnet vid Skeppsholmen i Stockholm

Del av skeppet med ristade tecken i sig. Foto: Hermine Werner

I slutet av april påbörjade Statens fastighetsverk en flerårig renovering av Skeppsholmens kajer och dykdalber. I samband med ett grävningsarbete i närheten av Kastellholmsbron har rester av ett vrak påträffats. Då de trädelar som hittats har stora dimensioner, misstänker marinarkeologerna att det kan röra sig om ett skepp på upp till 30 meter. Exakt ålder är för tidigt att fastställa men en första analys pekar mot tidigt 1600-tal.

Den svenska örlogsflottan var från början placerad mitt emot slottet Tre kronor. På 1640-talet lät Drottning Kristina flytta varv och flottbas till Skeppsholmen. Att vid grävningsarbeten här träffa på delar av båtar eller skepp är därför inte alldeles ovanligt.

– Redan när vi drog igång vårt projekt för att stabilisera och säkra Skeppsholmens kajer, pratade vi om att vi kanske skulle stöta på något. Trots att det för projektet kan leda till förseningar och därmed fördyrningar, går det ju inte att komma ifrån att det är väldigt spännande, säger Kjell Gustavsson, fastighetsförvaltare vid Statens fastighetsverk.

Det som hittills har påträffats på platsen är framförallt ett stort antal vrakdelar i trä men också spik, dymlingar och bruksföremål. Trädelarna har relativt stora dimensioner vilket talar för att det kan röra sig om ett skepp på kanske upp till 30 meter. Jim Hansson, marinarkeolog från Statens maritima museer, arbetar på platsen.

– Jag har gjort flertalet marinarkeologiska undersökningar på Skeppsholmen tidigare och vet därför att det finns mängder av delar längs kajen här. Det som överraskar med det här fyndet är just storleken och att flera av de delar vi hittat har bokstäver eller tecken inristade i sig.

Fler marinarkeologer har redan varit på platsen liksom tillsynsmyndigheten Länsstyrelsen. Marinarkeologerna har tagit prover som nu skickats vidare för närmare analys. Efter sommaren räknar man med att få en rapport om fynden.

– Exakt vad det är vi har hittat, liksom ålder på fynden, är för tidigt att säga. En första bedömning är att delarna är från tidigt 1600-tal och att skeppets skrov kan ha lagts på platsen för att användas som en del av en brobänk, säger Jim Hansson.

All schaktning som nu utförs i projektet sker under övervakning av arkeologer från Statens maritima museer. Övervakningen pågår så länge föremål påträffas, troligtvis under en stor del av sommaren. Alla delar som hittas tas väl om hand och hålls fuktiga så att de inte ska torka och spricka.

– Det är en stor mängd fynd det rör sig om. Vi har hittat föremål i nästan varje schaktgrop, allt ifrån vrakdelar till bruksföremål. Faktum är att det rör sig om så mycket fynd att vi eventuellt måste utöka projektområdet för att få plats med allt, säger Kjell Gustavsson.

Vad fyndet kommer att få för konsekvenser för Statens fastighetsverk är för tidigt att säga. Det är däremot uppenbart att etappen, som egentligen skulle ha avslutats i november/december, nu kommer att bli försenad och att projektet därmed blir dyrare än beräknat.

(2017-07-11)