Vägen till det som vi kallar tryckfrihet, som vi uppfattar den, har varit lång. Gutenberg hade knappast några andra planer än att skapa en vacker bibelutgåva. Att han i själva verket funnit nyckeln till en fungerande demokrati låg utanför hans föreställningsvärld. Det skulle dröja åtskilliga sekel innan denna visshet etablerades. Man kan urskilja åtminstone fem etapper i förloppet.
Under den första tiden efter att boktryckarkonstens uppfanns gällde det för författarna att försvara rätten att uttrycka sig utan inskränkningar – tryckfrihet var liktydigt med frihet från förhandsgranskning. Under 1700-talet fick tryckfriheten också ett politiskt innehåll. Härskarna och filosoferna kunde nu sprida upplysning till folket samtidigt som de genom tryckfriheten underrättades om vad deras undersåtar tänkte. I den tredje etappen, under den franska revolutionen och det amerikanska frihetskriget, blev tryckfriheten erkänd som en mänsklig rättighet. Genom tryckfriheten skapades den offentlighet där makten kunde granskas och ifrågasättas. Den fjärde etappen uppfattade tryckfriheten som en del av den fria marknaden. I den femte och sista etappen, som inföll efter andra världskriget, blev tryckfriheten en förutsättning för den demokratiska samhällssyn som FN ville få hela världen att omfatta.
Thomas von Vegesack tar upp denna historiska utveckling och granskar de många myter omger begreppet tryckfrihet. När man skildrar hur synen på tryckfriheten har förändrats under seklerna utgår man oftast från den lagstiftning som har bestämt dess gränser. I många länder har det tryckta ordet fått ett starkare skydd än muntliga yttranden. Nalkas man frågan från den syn på frihet som skribenterna själva formulerat framstår det tryckta ordets särställning ännu tydligare. Därför har också författaren koncentrerat sig på friheten för de alster som framställs i tryckpressar. Men i bokens avslutande del kommer han också in på vad Internet betyder för ordets frihet.
När ordet blev fritt vänder sig enligt förlaget till "en bred samhällsintresserad allmänhet, men även till t.ex. journalister, jurister, samhällsvetare och andra yrkeskategorier för vilka tryckfrihetens betydelse för demokratin är en central fråga".
Thomas von Vegesack är fil lic och var biträdande kulturredaktör på Stockholms-Tidningen 1960–66. Han har också varit förläggare och under lång tid aktiv i ledningen för svenska PEN.
Thomas von Vegesack:
När ordet blev fritt. Den långa vägen till tryckfrihet
Natur och Kultur
202 sidor, inbunden
Utkom i mars 2003.
