Den svenska nationen gjuten i brons
Den 30 november 1991 drabbade skinheads och antirasister samman kring Karl XII-statyn i Stockholm. Plötsligt laddades historien med dagspolitiska betydelser. Även i modern tid framställer statyer och monument föreställningar om en nationell identitet. I sin avhandling analyserar Magnus Rodell relationen mellan dagspolitik och historia i anslutning till tre statyinvigningar i Sverige under tidsperioden 1850-1870.
Samtiden använder ofta historien för olika politiska syften. På Balkan, i Mellanöstern och på Nordirland förs krigen ofta i historiska termer. Historien framställs i dagspolitiska termer samtidigt som det dagspolitiska tillskrivs en historia. En av de frågor som genomsyrar Magnus Rodells avhandling är hur relationen mellan dagspolitik och historia såg ut i anslutning till tre statyinvigningar i Sverige under perioden 1850-1870: invigningarna av Gustav II Adolf-statyn i Göteborg 1854, Engelbrekt-statyn i Örebro 1865 och Karl XII-statyn i Stockholm 1868. I sitt avhandlingsarbete relaterar Magnus Rodell ett monument – och ett offentlighetshistoriskt perspektiv till en större berättelse om nationsformering genom att studera de händelser statyinvigningarna innebar.
Gustav II Adolf-statyn i Göteborg invigdes 1854. Vid invigningsceremonierna talades om kungens martyrdöd i Tyskland men än mer betonades hans fredliga verksamhet. Hans insatser för Uppsala universitet, grundandet av städer och skolor, reformerandet av ämbetsverken och förbättringen av infrastrukturen lyftes fram. Dessa exempel låg i linje med samtidens liberala politik. Statyn var en del i utformandet av Göteborgs självbild vid 1800-talets mitt.
När Engelbrektsstatyn i Örebro invigdes 1865 närvarade mer än tusen representanter för skarpskytterörelsen. De framställdes som en symbolisk motsvarighet till Engelbrekts friskaror. I talen betonades att 1430-talets kamp mot förtryck skulle inspirera samtiden till politiska förändringar.
Den 30 november 1868, på 150-årsdagen av Karl XII:s död, avtäcktes till hans minne en staty i Kungsträdgården i Stockholm. I tal, dikter och teaterpjäser i samband med invigningen utmålades Karl XII som ett svenskt ideal. Statyn var tänkt att inskärpa och påminna om vad hans inledande segrar, förlusten vid Poltava och hans fältmässiga död vid Fredrikshald betytt för att ena nationen kring ”det svenska”.
Magnus Rodell:
Att gjuta en nation. Statyinvigningar och nationsformering i Sverige vid 1800-talets mitt
Institutionen för idé och lärdomshistoria, Uppsala universitet
Disputation: 5 april 2002
Opponent: fil. dr Mats Fridlund, Imperial College of Science, University of London
