När började man väva trasmattor i Sverige? Hur såg de tidigaste mattorna ut? Hur användes de och vilka vävde dem? Det är några frågor som tas upp i denna bok som är den första större historiken över den svenska trasmattan.

Trasmattor finns i nästan alla svenska hem, deras popularitet verkar aldrig upphöra. Frågan är om det finns någon annan enskild inredningsdetalj i Sverige som har fortlevat så länge. Traditionen att rulla ut nyvävda eller nytvättade trasmattor i köket efter storrengöringen till jul har länge funnits i hela landet, och än i dag är dessa mattor själva sinnebilden för en hemtrevlig, ombonad tillvaro.

I text och bild berättas trasmattans historia, från det tidiga 1800-talet till vår egen tid. Den blev allemans ägodel vid slutet av 1800-talet, men de första trasmattorna vävdes i högreståndshem, på herrgårdar, hos adliga familjer och brukspatroner.

Det finns ett stort intresse att få veta mer om de äldsta trasmattorna, och för den som själv vill prova att få en gammaldags karaktär på sina mattor finns ett tiotal vävbeskrivningar för den som har vävvana.

Kerstin Ankert arbetar som antikvarie på Dalarnas museum i Falun. Hon har under lång tid både vävt trasmattor och satt sig in i deras historia. Ingrid Frankow är intendent vid Nordiska museet. Hon har en textil utbildning och har medverkat i Signums svenska konsthistoria.

Kerstin Ankert & Ingrid Frankow:
Den svenska trasmattan. En kulturhistoria
Prisma
168 sidor, inbunden, illustrerad.
Utkom i november 2003.