Den svenska tullpolitikens effekter 1858–1913

Avhandlingen Tariffs, trade, and economic growth in Sweden 1858–1913 undersöker effekterna av den svenska tullpolitiken på handel och ekonomisk tillväxt under andra halvan av 1800-talet, då Sverige också industrialiserades. Samtidigt som ekonomin utvecklades skiftade tullpolitiken från en liberal till en protektionistisk politik och detta skifte sammanföll med en högre tillväxttakt i ekonomin. Samma korrelation har noterats av ett antal forskare som studerat olika europeiska länder under det sena 1800-talet vilket har lett till en debatt kring vilken effekt tullpolitik hade på den ekonomiska utvecklingen i dessa länder.

Med hjälp av tullagstiftning och officiell statistik från perioden kvantifierar avhandlingen hela den svenska tullpolitiken mellan 1858 och 1913 och ger således för första gången en detaljerad beskrivning av den svenska tullstrukturen samt hur den förändrades. Effekter på handel och produktion undersöks med hjälp av en importefterfrågemodell samt estimat på importpenetration och tullskydd i både jordbruket och industrin. Till sist analyseras även effekterna på strukturomvandling och ekonomisk tillväxt med hjälp av estimat på effektivt tullskydd och arbetsproduktivitet för alla sektorer i den svenska ekonomin.

Till skillnad från Storbritannien, som förde en liberal tullpolitik under hela perioden, gick Sverige under slutet av 1880-talet över till en protektionistisk politik som till viss del liknade den tyska. Avhandlingen visar att övergången till en protektionistisk politik i Sverige orsakade importsubstitution på bred front. Importstrukturen skiftade mot varor som inte var belagda med tullskydd vilket framförallt var råvaror och insatsvaror. Medan tullskyddet inte var korrelerat med produktivitetstillväxt inom olika industrier, så gav tullstrukturen ett skydd åt högproduktiva industrier vilket kan ha resulterat i en liten men positiv effekt på produktiviteten i ekonomin som helhet.

Avhandlingen betonar således vikten av hur den ekonomiska strukturen såg ut och framförallt skillnader i arbetsproduktivitet mellan sektorer för att förstå korrelationen mellan tullskydd och ekonomisk tillväxt under andra halvan av 1800-talet.

Viktor Persarvet:
Tariffs, trade, and economic growth in Sweden 1858–1913
Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet
Disputation: 11 november 2019