1800-talet fördjupade klyftorna mellan kvinnor och män. Den urgamla myten om Kvinnan växte sig stark samtidigt som den förändrades. Detta skedde parallellt med kvinnors ökade krav på frigörelse och ekonomiskt oberoende. De religiösa tolkningarna av kvinnligt och manligt ersattes med vetenskapliga, medicinska, biologiska och psykologiska.

Vid sekelskiftet 1900 spreds en oro. Maskulinitetens kris har den kallats ibland. Det var en kris mellan könen. Kvinnornas nya krav på lönearbete och politiskt inflytande ansågs hota männens, ja till och med samhällets virilitet. Stora förändringar ägde rum: industrialisering, demokratisering, urbanisering, folkomflyttningar. Nya ideologiska tolkningar av världen tävlade med varandra – radikalism, socialism, anarkism, elitism, feminism, mysticism. 

Många har pekat på parallellerna till vår egen tid. I en sådan tid blev ”kvinnligheten” häftigt omstridd. Här skriver svenska forskare utifrån olika perspektiv om hur debatten om ”kvinnligheten” kunde påverka tankesätt, yrkeskompetenser och samhällssyn.

Ulla Wikander & Ulla Manns (red):
Det evigt kvinnliga. En historia om förändring 
Studentlitteratur
285 sidor, häftad.
Utkom 2001.