Det röda Dalarnas historia

Tre olika idéströmningar inom den svenska arbetarrörelsen stred om makten i Dalarna i början av det förra seklet. Börje Henningsson, chef för Dalarnas folkrörelsearkiv har i sin avhandling studerat dessa olika strömningars framgångar, nederlag och inre förändring.

Kring sekelskiftet 1900 fördes en kamp mellan anarkister och socialdemokrater i de socioekonomiska miljöer som utgjorde Dalarnas län. Var den rätta vägen till ett socialistiskt samhälle de politiska valen eller generalstrejken? Debatten var hård, inte minst i Grängesberg, där Bernhard Eriksson som nyvald riksdagsledamot, inte helt lyckades försvara Hjalmar Brantings och partistyrelsens beslut att suspendera anarkisten Hinke Bergegren ur det socialdemokratiska partiet. En del av Erikssons svårigheter kan förklaras av att han själv hade förordat Carl Lindhagens, anarkistiskt influerade, småbrukarvänliga politik, ett idéarv som Lindhagen förde med sig in i det Socialdemokratiska Vänsterpartiet som bildades på våren 1917.

Vänsterpartiets jordbrukspolitik kom dock snabbt att förändras när det närmar sig arbetarrörelsens tredje gren – kommunismen. Både kommunister och socialdemokrater övergav i början av 1920-talet småbrukarna och vände sin agitation mot arbetarklassen. Detta innebar i sin tur att de småbrukare, främst i Nedansiljanområdet, som först röstat på Eriksson och sedan på vänsterpartiet, övergick till något av de borgerliga partierna. Kommunisterna fick ett fotfäste på industriorterna och bland skogsbolagens arbetare och arrendatorer, men inre splittring, blev rörelsens fall.

Samtidigt växte sig socialdemokratin i Dalarna allt starkare. Deras främsta motståndare blev i stället den ur anarkismen framvuxna syndikalistiska fackföreningsrörelsen. Denna bekämpades båda av socialdemokraterna och av LO och när man efter den s.k. kohandelsuppgörelsen med Bondeförbundet även tog med RLF i samarbetet drevs syndikalisterna ut i norra Dalarnas skogsmarker. Socialdemokratin förvandlades i Dalarna under den undersökta perioden från en valorganisation, till en folkrörelse och slutligen till något som i den aktuella debatten har betecknats som en korporativ samhällsrörelse.

Börje Henningsson:
Det röda Dalarna. Socialdemokrater, anarkosyndikalister och kommunister inom Dalarnas arbetarrörelse 1906 – 1937
Historiska institutionen, Uppsala universitet.
Disputation: 27 februari 2004.
Opponent: universitetslektor Bengt Nilsson, Högskolan i Gävle.