”Varför bär hon manskläder? Man kan ju inte se på henne att hon är kvinna!”, utbrister en av Jeanne d’Arcs rannsakare under rättegången mot henne på 1400-talet. Då var klädedräkten en viktig symbol för könsidentitet. Tvetydigheter om kön ville man till varje pris förhindra. På nordiskt område var det exempelvis enligt lag förbjudet för kvinnor att bära manskläder, och straffet för sådana identitetsbrott var landsförvisning i tre år.
Kvinnor levde dock inte alltid efter lagen. Kvinnor förklädda till män har förekommit under olika epoker, i samhällen som organiserats på olika sätt, i myt och verklighet. Den mest kända är Jeanne d’Arc, som i likhet med de mytologiska amasonerna och de fornnordiska sköldmörna överskred samhällets normer, men motiven, innebörden liksom reaktionerna på deras respektive gränsöverskridande varierar beroende på samhällelig kontext.
Drottningar och sköldmör berättar om kvinnor som i olika sammanhang bröt mot det medeltida samhällets mest grundläggande kulturella koder – Jeanne d’Arc, de merovingiska drottningarna och de isländska sagornas Brynhild och Hervor. Begreppet gränsöverskridande avser här framför allt köns-överskridande, men det indikerar också att kvinnor kunde överskrida andra gränser, som till exempel mellan stånd eller klasser.
Agneta Ney är fil. dr i historia, universitetslektor vid Högskolan i Gävle och verksam som forskare vid Språk- och folkminnesinstitutet i Uppsala.
Agneta Ney:
Drottningar och sköldmör. Gränsöverskridande kvinnor i medeltida myt och verklighet ca 400–1400
Gidlunds Förlag
187 sidor
Utkom 2004
