En ohyra på samhällskroppen

Under 1800-talet inleddes en hastig omvandling av det svenska politiska, ekonomiska och sociala landskapet. En fattigdoms- och utslagningsprocess på landsbygden följdes av en kraftig industrialisering och urbanisering när näringarna släpptes fria. Det var en på samma gång snabb och långsam process. Vissa landsdelar och städer utsattes för ett väldigt omdaningstryck när moderniseringens vindar drog in, medan andra upplevde en betydligt lugnare förändringstakt.

Avhandlingen En ohyra på samhällskroppen behandlar vad många av samtidens betraktare såg som en av de allvarligaste sociala frågorna under 1800- och det tidiga 1900-talet, nämligen brottsligheten: Hur förändrades kriminaliteten under den dynamiska moderniseringsprocessen? Vilka föreställningar om brottslighet uttrycktes i den samtida debatten och hur förändrades det offentligas strategier i bekämpandet av brottslighet? Hur fungerade det kriminalpolitiska samspelet mellan stat, lokalsamhälle och civila organisationer för att lösa den sociala problematik som samhällsomvandlingen ansågs ha orsakat?

Sundsvall och dess omland blev en av moderniseringens alla skådeplatser, och en betydande del av det svenska industrisamhället. Dit flyttade arbetssökande från när och fjärran i jakten på framgång och lycka, eller i alla fall i hopp om en drägligare tillvaro än den som lämnats. Med moderniseringen uppkom både på nationell och lokal nivå nya sociala utmaningar, och brottsligheten förändrades högst markant. I avhandlingen läggs särskild vikt vid att inte endast beskriva denna utveckling, utan att också att diskutera hur den ska förklaras och förstås.

Glenn Svedin:
”En ohyra på samhällskroppen”. Kriminalitet, kontroll och modernisering i Sverige och Sundsvallsdistriktet under 1800- och det tidiga 1900-talet
Fakulteten för humanvetenskap, Mittuniversitetet
Disputation: 9 juni 2015
Opponent: professor emerita Marie Clark Nelson, Linköpings universitet