En värmländsk litteraturhistoria

Det börjar i urtiden med myter och skrönor och fortsätter med de gamla runstenarna. Berättelsen om framväxten av det värmländska landskapet i litteraturen fortsätter över 1600-talet, 1700-talet och 1800-talet, för att landa i tiden runt Selma Lagerlöf, Gustaf Fröding, Oscar Stjärne och fram till 1940-talet.

En värmländsk litteraturhistoria är just en värmländsk litteraturhistoria, en bland många möjliga. Den handlar om hur Värmland gestaltats och skrivits fram litterärt.

– Boken gör inte anspråk på att vara fullständig och uttömmande. Fokus ligger huvudsakligen på texter om Värmland – och i viss mån, texter i Värmland. Det handlar om traditioner där föreställningar om landskapet skapats och återberättats, myter etablerats och omsider förvandlats till klichéer och stereotyper. Vi ville undersöka hur litteraturen har skapat en del av våra föreställningar om regionen och dess invånare, berättar Helene Blomqvist, docent i litteraturvetenskap vid Karlstads universitet och bokens huvudredaktör.

I första delen av En värmländsk litteraturhistoria möter läsaren författare som Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf, F A Dahlgren och Erik Gustaf Geijer men även, lite mer oväntat kanske, författare som Gustaf Schröder och Birgitta Edlund.

Projektet att skriva ett verk om den värmländska litteraturhistorien tog sin början 2014. Drivande kraft i projektet, liksom också den som skrivit flest avsnitt, har varit Dag Nordmark, professor i litteraturvetenskap, som fram till sin bortgång 2018 var bokens huvudredaktör. Därefter tog Helene Blomqvist vid och i redaktionen finns även Sofia Wijkmark och Margaretha Ullström.

Boken ges ut i samarbete mellan Karlstads universitet och Värmlands Museum och utgör museets årsbok 2020, i serien ”Värmland förr och nu”. Den andra och sista delen av En värmländsk litteraturhistoria väntas komma ut i slutet av 2021.

Dag Nordmark & Helene Blomqvist (redaktörer):
En värmländsk litteraturhistoria, del 1
Värmlands Museum
Utkom 2020