Entreprenörer inom järnhanteringen 1580–1700

Under 1600-talet genomgick den svenska järnhanteringen en genomgripande förvandling som innebar att tidigare feodala produktionsförhållanden förändrades i riktning mot kapitalism. Genom en jämförelse med Nederländerna har Maj-Britt Nergård i sitt avhandlingsarbete karaktäriserat den tidiga handelskapitalismens avgörande inflytande på utvecklingen av den svenska järnhanteringen.

Den svenska järnhanteringen genomgick under 1600-talet en genomgripande förändring, som initierades av entreprenörer från Nederländerna. Förutom tekniska innovationer från området kring Liège införde entreprenörerna även vallonsk arbetskraft som kunde hantera uppfinningarna. Genom krediter till Gustav II Adolf och senare till den mäktiga rådsaristokratin förvärvade de privilegier inom produktionen, som gav dem möjlighet att omgestalta denna mot storskalighet och marknadsanpassning. Entreprenörerna kunde därvid tillgodogöra sig värdeökningen inom produktionen genom försäljningen på marknaden. Genom denna vinst genererades handelskapital till nya investeringar inom järnhanteringen.

Maj-Britt Nergård har i sitt avhandlingsarbete studerat den förändringsprocess som svensk järnhantering genomgick under 1600-talet och sökt förklara hur denna förändring stod i samband med såväl ekonomiska och sociala som politiska samhällsförändringar under samma tid.

Genom en jämförelse med Nederländerna – framför allt furstbiskopsdömet Liège, som de flesta entreprenörerna under det tidiga 1600-talet kom ifrån – har Maj-Britt Nergård sökt karaktärisera den tidig  handelskapitalismens avgörande inflytande på utvecklingen av den svenska järnhanteringen.

Genom att studera 1600-talets förändringar av järnhanteringen inom Sverige och se deras samband med liknande företeelser ute i Europa har Maj-Britt Nergård också kunnat ge Sverige en plats i ett större internationellt sammanhang. De stora faktorierna och bruken, som kunde anläggas genom investeringar av inströmmande handelskapital, åstadkom även synergieffekter bland de svenska bergsmännen som stimulerades att tillverka mera järn. Genom kreditgivning och skuldberoende drogs dock bergsmännen i många fall in under bruken som leverantörer av kol och järn. Detta skedde genom ekonomiskt tvång, som förvandlade de forna bergsmännen till arbetare under bruket.

Denna förvandling innebar en förändring av tidigare feodala produktionsförhållanden i riktning mot kapitalism. Maj-Britt Nergårds tes är att det är de handelskapitalistiska entreprenörerna som genom sitt agerande ger upphov till denna förändringsprocess inom järnhanteringen. Förändringen kan endast förklaras genom entreprenörens funktion som sammanbindande länk mellan den internationella marknaden och produktionen.

Maj-Britt Nergård:
Mellan krona och marknad. Utländska och svenska entreprenörer inom svensk järnhantering från ca 1580 till 1700
Historiska institutionen, Uppsala universitet
Disputation: 28 september 2001
Opponent: docent Martin Åberg, Södertörns högskola