Européer hårt hållna i 1700-talets Kina

Canton Harbor and Factories with Foreign Flags, c. 1805. Peabody Essex Museum. Foto: Jeffrey R. Dykes

För att få handla med världens största ekonomi under 1700-talet var européer tvungna att anpassa sig till hårda kinesiska lagar. Men man hittade vägar att samarbeta. En nyutkommen avhandling i historia ger en annorlunda bild av européer i världen.

– Vi sätter ofta likhetstecken mellan globalisering och europeisk kolonisation. Men i Kanton, Kina, var det kineser som bestämde, säger Lisa Hellman, nybliven doktor i historia vid Stockholms universitet, som har studerat vardagslivet för europeiska handelsmän i Kanton på 1700-talet.

Européerna var tvungna att anpassa sig och ”gilla läget” förklarar hon. På 1700-talet var Kina världens största ekonomi och dit kom Svenska Ostindiska Kompaniet tillsammans med andra europeiska handelsmän. Men de fick bara bedriva handel i en liten del av landet, i hamnstaden Kanton.

I Kanton isolerades alla utlänningar, inklusive svenskar, i några få kvarter och lydde under kinesisk lag. I sin avhandling omvärderar Lisa Hellman bilden av europeisk makt i Asien genom att studera européers vardagsliv.

– I staden där européerna fick bedriva handel, fick de inte ens komma innanför stadsmuren. Det är inte vår vanliga bild av européer i Asien, säger Lisa Hellman, doktorand vid historiska institutionen, Stockholms universitet.

De kinesiska myndigheterna hade flera strategier för att begränsa de utländska handelsmännen så att de inte stannade i Kina. Till exempel förbjöds utländska kvinnor att komma till Kanton, och utländska män fick inte träffa kinesiska kvinnor.

– Men man bröt mot reglerna. Kvinnor var aktiva i handeln, det fanns relationer över kulturgränserna och europeiska män fick barn med lokala kvinnor, säger Lisa Hellman, doktorand vid historiska institutionen, Stockholms universitet.

I sin forskning har Lisa Hellman använt brev, dagböcker och reseberättelser på flera språk för att komma nära 1700-talssvenskarnas liv i Kina. Avhandlingen studerar interaktionen mellan inhemska och utländska grupper, till exempel hur de lärde sig att kommunicera över kultur- och språkgränser. För att kunna arbeta tillsammans var båda grupper tvungna att övervinna sina fördomar.

– Kineserna hade lika mycket fördomar om utlänningar som européerna hade om kineserna, säger Lisa Hellman, doktorand vid historiska institutionen, Stockholms universitet.

Fördomarna påverkade kulturmötet. På samma sätt som vi idag utvärderar andra kulturer utifrån deras genusrelationer utvärderade européer och kineser varandra i 1700-talets Kanton. Bägge kunde kritisera hur motparten behandlade sina kvinnor samtidigt som de själva framställde sig som goda män.

Lisa Hellman:
Navigating the foreign quarters: Everyday life of the Swedish East India Company employees in Canton and Macao 1730–1830
Historiska institutionen, Stockholms universitet
Disputation: 11 december 2015
Opponent: professor Gunlög Fur, Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitetet