Fackföreningsrörelse, rationalisering och arbetsmarknadspolitik 1920–1950

Avhandlingen Arbetarna och tekniken visar att den svenska arbetsmarknadspolitiken under 1900-talet inte enbart formades av klassamarbete utan också av hårda konflikter mellan arbetare och arbetsgivare, särskilt kring teknisk förändring. Avhandlingen framhåller att ny teknik och rationalisering ofta möttes av kritik och protester från arbetarna. Arbetarna ansåg att arbetsgivarna genom nya tekniker försökte ta kontroll över produktionen, vilket ledde till en dragkamp om hur tekniken skulle användas inom industrin och hur arbetet skulle organiseras.

Trots att det fanns en stark vilja till samarbete mellan arbetsmarknadens parter på central nivå var verkligheten ofta annorlunda på verkstadsgolven. Där upplevde arbetarna under mellankrigstiden och 1940-talet rationaliseringen som ett potentiellt hot mot deras arbetsvillkor och autonomi vilket ledde till missnöje och tvister. Arbetarnas protester blev en viktig faktor som formade fackföreningsrörelsens politik och relation till arbetsgivarna under den här perioden.

Rationaliseringen ledde inte bara till diskussioner med arbetsgivarna utan också till interna stridigheter mellan fackens medlemmar och ledning. Medan fackföreningsrörelsens ledare ansåg att teknisk förändring kunde leda till fördjupat samarbete med näringslivet ansåg medlemmarna att arbetsgivarna utnyttjade ny teknik för att bland annat pressa lönerna och höja arbetstempot.

En av de mest betydelsefulla händelserna som delvis handlade om rationalisering var Metallstrejken 1945 som omfattade över 120 000 metallarbetare. Strejken ledde bland annat fram till nya avtal och institutioner som reglerade hur ny teknik skulle användas i svensk industri och hur arbetare och arbetsgivare skulle samarbete så att rationaliseringen gynnade båda parter. Arvand Mirsafians avhandling visar också hur rationaliseringskritiken kom att påverka framväxten av fackföreningsrörelsens ekonomiska politik under efterkrigstiden.

Studien visar på paralleller mellan mellankrigstidens och 1940-talets tekniska förändringar och dagens utmaningar med till exempel AI och automation. Den tekniska förändringen har alltid inneburit en omförhandling av maktbalansen på arbetsmarknaden och utvecklingen i dag är inte ett undantag.

– Historiska lärdomar kan ge oss insikter om vad liknande händelser tidigare har resulterat i och hur dagens samhälle kan hantera de möjligheter och utmaningar som tekniken eventuellt kan frambringa, säger Arvand Mirsafian.

Arvand Mirsafian:
Arbetarna och tekniken. Svensk fackföreningsrörelse, rationalisering och arbetsmarknadspolitik 1920–1950
Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet
Disputation: 7 juni 2024