Prästerskapets undervisning kring hushåll, barn och äktenskap 1686–1770

Predikningar utgjorde under tidigmodern tid (cirka 1500–1800) ett av de viktigaste kommunikationsmedlen mellan präster och åhörare. Predikningarna innehöll idéer och påståenden om livets små och stora frågor, alltifrån förkunnelse som rörde centrala delar av den kristna tron till konkreta förmaningar i praktiska enskildheter. I tryckt form publicerades predikningar i postillor. Genom dessa tillgängliggjordes prästerskapets homiletiska undervisning både för andra präster, för vilka postillorna fungerade som mallpredikningar, och för en tilltagande grupp läsande lekmän under 1700-talet.

I sin avhandling i kyrkohistoria undersöker Niklas Antonsson vilka föreställningar om hushåll, barn och äktenskap som förmedlades i postillor som utkom i det svenska riket åren 1686–1770. Avhandlingens tredelade tematik går tillbaka på förståelsen av hushållsbegreppet som bestående av tre huvudsakliga relationer: man–hustru, föräldrar–barn och husbondfolk–tjänstefolk. Analysen bygger på kvalitativa studier av ett omfattande källmaterial som speglas mot de homiletiska litterära konventionerna, prästernas tankevärld och samtida samhälleliga förhållanden.

Undersökningen påvisar hur de förändrade omständigheterna, idealen och idéerna inverkade på prästernas sätt att utforma sin undervisning inom ramen för en fortgående strävan efter att både förmedla den kristna tron till åhörarna och åstadkomma ett mer kristet samhälle.

Niklas Antonsson:
För samhällets bestånd och Guds rikes förkovran. Prästerskapets undervisning kring hushåll, barn och äktenskap i svenska postillor 1686–1770
Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, Åbo Akademi
Disputation: 8 mars 2024

Läs avhandlingen här