Falu koppargruva blir nytt världsarv
Foto: Bengt A Lundberg (CC BY 4.0)
Sverige har i dag fått sitt tolfte världsarv. Vid ett möte i Helsingfors beslutade Unescos Världsarvskommitté att föra upp det historiska industrilandskapet kring Stora Kopparberget och Falun på världsarvslistan. Koppargruvans betydelse för utvecklingen av gruvhantering och metallproduktion i såväl Sverige som utomlands, har bidragit till att området nu blir världsarv.
Det nya världsarvet kallas ”Det historiska industrilandskapet kring Stora Kopparberget och Falun” och omfattar förutom koppargruvan även delar av Falu stad och det omgivande landskapet. Gruvan med det väldiga dagbrottet Stora Stöten är kärnan i världsarvsområdet. I det omgivande landskapet finns flera spår från gruvindustrins långa historia. Utmärkande är den faluröda träbebyggelsen från 1600-talet och framåt, slaggvarparna, vattenlederna, dammarna, hyttområdena och de många herrgårdarna i omgivningen.
– Det här är mycket glädjande. Falu koppargruva är ju ett minnesmärke över svensk industrihistoria som också haft stor betydelse internationellt. Därför var det självklart att föra fram området som ett värdigt världsarv, säger riksantikvarie Erik Wegræus.
Falu koppargruva har en historia som förmodligen sträcker sig mer än tusen år tillbaka. De tidigaste kända dokumenten om gruvan är från 1288. Genom olika epoker har gruvan haft stor betydelse internationellt och påverkat den tekniska utvecklingen inom gruvhantering. När Falu stad fick sina stadsprivilegier 1641, var gruvan världens största kopparproducent. Produktionen lades ned 1992 och gruvan är nu öppen för turister.
Världsarvskommitténs motiveringen lyder: ”Det historiska industrilandskapet kring Stora Kopparberget och Falun utgör ett av de främsta områdena för gruvhantering och metallproduktion. Gruvdriften upphörde vid 1900-talets slut, men har genom många århundraden haft ett starkt inflytande på teknisk, ekonomisk, social och politisk utveckling i Sverige och Europa.”
Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne som är så värdefullt att det är en angelägenhet för hela mänskligheten. Det är en plats eller en miljö som på ett unikt sätt vittnar om jordens och människans historia. De länder som undertecknat Unesco:s Världsarvskonvention åtar sig att skydda sina världsarv för all framtid. De åtar sig också att respektera andra länders världsarv och bidra ekonomiskt till vården av världsarv i länder som saknar egna medel för detta. Drygt 160 nationer har undertecknat Världsarvskonventionen, däribland Sverige som anslöt sig 1984.
Riksantikvarieämbetet har det övergripande ansvaret för de svenska kulturminnena på världsarvslistan. Nomineringen av Stora Kopparbergets gruvområde i Falun har tagits fram tillsammans med Länsstyrelsen i Dalarnas län, Dalarnas museum, Falu kommun och Stiftelsen Stora Kopparberget. Det nya världsarvet invigs i Falun i maj.
Stora Kopparberget och Falun blir Sveriges tolfte världsarv. De övriga är: Drottningholms slottsområde, Birka och Hovgården i Mälaren, Engelsbergs bruk i Fagersta kommun, hällristningsområdet i Tanum, Skogskyrkogården i Stockholm, Hansestaden Visby, Gammelstads kyrkstad utanför Luleå, Laponia i Norrbotten, Örlogsstaden Karlskrona, södra Ölands odlingslandskap och Höga Kusten.
(2001-12-13)
