Finska krigets underhållsproblematik

Martin Hårdstedt har i sin avhandling i historia vid Umeå universitet studerat den militära underhållsproblematiken och det civila samhället i norra Sverige och Finland under finska kriget 1808–1909. Avhandlingen ger en ny syn på finska kriget genom att det civila samhällets roll lyfts fram på ett annat sätt.

Kriget fick avgörande konsekvenser för Sverige och Finland i och med att den månghundraåriga samhörigheten sprängdes. Trots att Finlands öde till det yttre var ett resultat av de storpolitiska omvälvningarna i napoleonkrigens kölvatten så föll det slutliga avgörandet i ett krig. Historieskrivningen kring finska kriget har till dags datum dominerats av storpolitiken och de inrikespolitiska förvecklingarna.

I denna avhandling ges en ny syn på kriget. I centrum står de triviala men helt avgörande frågorna kring hur det var möjligt att i de glest befolkade och vidsträckta områdena i de norra delarna av Sverige och Finland underhålla och förflytta tusentals svenska, finska och ryska soldater och hästar. Det lokala civila samhällets avgörande roll i det militära underhållssystemet lyfts fram på ett nytt sätt. Civilförvaltningens, borgarnas och böndernas del i underhållet och deras reaktioner och relationer till den svenska och ryska armén ges ett stort utrymme.

Ett underhållsperspektiv på finska kriget ger även i vidare bemärkelse ny kunskap om krigen i det förindustriella Europa. Under den tid i historien då det utspelade sig var krigen ständigt återkommande. Krigen krävde stora resurser och hade inflytande på hela samhällsorganisationen – även i fredstid. Underhållsproblematiken styrde i flera avseenden krigföringen och vilka krig som var möjliga att föra. På så sätt var underhållsfrågorna även av betydelse för en stats utrikespolitik.

Martin Hårdstedt:
Om krigets förutsättningar. Den militära underhållsproblematiken och det civila samhället i norra Sverige och Finland under Finska kriget 1808-09
Institutionen för historiska studier, Umeå universitet
Disputation: 8 juni 2002
Fakultetsopponent: professor Nils Erik Villstrand, Åbo Akademi