Fler fornlämningar klarar sig i skogen
Kulturstubbar som markerar en milsten. Foto: AnnKristin Unander/Skogsstyrelsen
Skador på forn- och kulturlämningar i skogen som uppstått i samband med skogsbruk minskar för andra året i rad. Det visar Skogsstyrelsens senaste uppföljning av nästan 1 000 lämningar i skogen. Årets resultat är det bästa sedan mätningarna började för åtta år sedan.
– Det här betyder att allt mer av vår historia som det finns lämningar av där ute i skogen får vara kvar för framtida generationer. Nu behöver vi öka takten för att också få ned de grövsta skadorna och se till att nedgången håller i sig även långsiktigt, säger AnnKristin Unander som leder inventeringen på Skogsstyrelsen.
Att skada en fornlämning eller kulturmiljö i skogen, som till exempel en stenåldersgrav eller en torpruin, kan vara ett brott mot kulturmiljölagen. Skogsstyrelsen gör varje år en uppföljning av hänsynen till kulturlämningar och förra året var antalet skador färre än tidigare. Årets statistik är ännu bättre.
När uppföljningarna startade 2012 var 36 procent av de undersökta lämningarna påverkade eller skadade av skogsbruk. Sedan dess har resultaten pendlat men är i år nere på 27 procent.
Uppföljningen i år har gjorts på omkring 400 avverkningar och 960 enskilda lämningar över hela landet. De inventerade lämningarna delas in i fyra kategorier: utan skada, påverkan, skada eller en grov skada. Både påverkan och skador har minskat, däremot visar de grova skadorna ingen förbättring utan ligger kvar runt fem procent.
Uppföljningarna görs tre år efter avverkningen vilket i år innebär avverkningar som gjordes under säsongen 2015/2016, samtidigt som en rad insatser för att minska skadorna sattes in som kan ha påverkat i rätt riktning.
– Det är roligt att de insatser som påbörjades då med till exempel branschgemensamma riktlinjer, skogsbolagens egna uppföljningar, målbilder och utbildningssatsningar nu också börjar synas konkret där ute i skogen, säger AnnKristin Unander.
Skadornas omfattning varierar över landet. Södra Norrland fortsätter att för tredje året i rad minska sina skador. Götaland fortsätter den positiva trenden med minskade skador. Norra Norrland går mot trenden, där har skada och grov skada ökat från 12 till 18 procent. En stor andel av dessa skador är markberedningsskador och skador från rotvältor från vindfällda träd. Svealand fortsätter att vara den landsdel som uppvisar minst skador, men där har skadorna också ökat något från förra året.
Den i särklass vanligaste skadan i hela landet kommer från markberedning, alltså efter avverkningen. Även skador från rotvältor från vindfällda träd är en vanlig form av skada. Det är skador som uppkommer när träd står kvar på kulturlämningar efter avverkning och sedan blåser omkull.
För att markera att det finns en kulturlämning i skogen eller på ett hygge används så kallade kulturstubbar, träd som kapats i 1,3 meters höjd. Det har visat sig vara en effektiv metod att minska skadorna. Andelen kulturlämningar med kulturstubbar fortsätter att öka. Där man använder kulturstubbar är skadorna mycket lägre än där man inte använder några stubbar alls.
(2020-02-12)
