Allmogens klädedräkt från 1700- och 1800-talen betraktas ofta som egenartad och skild från stadens föränderliga modebild. Det lokalt särpräglade, med högtidsdräkternas exotiska färgprakt, har lyfts fram i bildverk och återskapats i 1900-talets vurm för folkdräkter. En förskjutning av perspektivet mot det dräktskick som har varit gemensamt över stora delar av landet ger andra insikter. Det blir tydligt att även allmogens sätt att klä sig har påverkats av olika modeuttryck – att det har skett ett möte med modet.

Bakom mötet finns en global realitet: att kläder återspeglar ekonomiska och sociala förhållanden. Övergången till penninghushållningen och den starka befolkningstillväxten från slutet av 1700-talet gjorde bönderna till en del av marknadsekonomin. Under 1800-talet sattes ramarna av en hård tullagstiftning, den begynnande industrialiseringen och de utbyggda kommunikationerna. Högkonjunkturerna före seklets mitt blev avgörande för att man lade bort den gamla bondedräkten och tog upp en mer modebetonad folklig dräkt.

Nordiska museets samling av folklig dräkt fram till första världskriget består av cirka 25 000 delar. Genom att systematiskt jämföra dem med modet såsom det avbildades i porträtt, på modeplanscher och i annat bildmaterial har det varit möjligt att tidsbestämma stora delar av samlingen. I denna bok gör Berit Eldvik, tidigare intendent vid museet, en både detaljerad och personligt hållen exposé och påvisar att allmogen, tvärtemot tidigare synsätt, snabbt anammade nya stilbilder och återskapade dem i egna former.

Berit Eldvik:
Möte med mode. Folkliga kläder 1750–1900 i Nordiska museet
Nordiska museets förlag
Utkom 2014