Förhistoriska pilskaft smälter fram i Sápmi
De senaste årens accelererande avsmältning av snöfläckar och glaciärer i svenska Sápmi har gjort att arkeologer och glaciologer under sommaren har hittat ett sensationellt stort antal förhistoriska pilar i Norr- och Västerbotten.
– Den ökande avsmältningen som är orsaken till att vi kan göra fynden är sorglig och problematisk, men fynden ger oss också ny, viktig och unik kunskap om hur människan har utnyttjat fjällen i förhistorien, säger Kerstin Lidén, professor i laborativ arkeologi vid Stockholms universitet och projektledare för projektet ”Glas – Glaciärarkeologi i Sápmi”.
– Från fynden kan vi se hur man har jagat och hur man har utnyttjat lokala material för att tillverka pilarna som normalt inte bevaras för arkeologer att studera, samt dra slutsatser om vilka bytesdjuren har varit, säger Lidén.
Arkeologer och glaciologer från Stockholms universitet, Silvermuseet, Ájtte och Västerbottens museum har de senaste veckorna inventerat smältande snöfläckar i delar av svenska Sápmi. Vid fyra snöfläckar i Norr- och Västerbotten har delar av 15 pilskaft hittats. De flesta är hela pilskaft och några har till och med pilspets och bindning bevarad. Förra året hittades en 2 500 år gammal spjutspets av horn i samma område. Fynden är unika i Sverige både till material och till antal.
– Pilskaften vi hittat är olika gamla och av olika typ, troligen har de använts för olika syften. Ett av pilskaften har en kvarsittande pilspets av järn och kan troligen dateras till vikingatid, berättar Markus Fjellström, filosofie doktor i laborativ arkeologi.
Projektet ”Glas – Glaciärarkeologi i Sápmi” är ett samarbete med Silvermuseet, Ájtte – Svenskt Fjäll- och Samemuseum, Norrbottens museum, Västerbottens museum och Jamtli. Det leds av professor Kerstin Lidén vid Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet och finansieras av Marcus och Amelia Wallenbergs minnesfond.
(2024-09-01)