Den 17 och 18 maj genomför en forskargrupp vid Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet, ett kremeringsexperiment i Gamla Uppsala. Syftet är att bättre förstå olika kulturers offerritualer och kremeringsvanor i praktiken och hur elden påverkar det som brändes.

I maj 2013 genomförde forskare från Institutionen för arkeologi och antik historia i samarbete med Gamla Uppsala museum, OKB-projektet (utbyggnad av Ostkustbanan) i Gamla Uppsala, osteologer från Societas Archaeologica Upsaliensis och produktionsbolaget Mediabruket en mindre experimentell bränning i Gamla Uppsala. Syftet var att rekonstruera en kremering från järnåldern för att bättre förstå de fyndkontexter som forskare möter vid utgrävning av brandgravar från denna period.

– Detta experiment gav upphov till en mycket stimulerande diskussion om hur vi som forskare metodologiskt skall gå tillväga för att förstå och tolka brända rester av människor, djur och föremål i arkeologiska kontexter både i Skandinavien och Medelhavsområdet, säger Gunnel Ekroth, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Institutionen för arkeologi och antik historia.

Därför har forskarna, med specialister inom både skandinavisk och klassisk arkeologi, planerat och fått finansiering för ett uppföljande och mer omfattande experiment. De ska genom experimentet återskapa forntida brandritualer i Skandinavien och Medelhavsområdet där djur, hela eller i delar, samt annan form av mat, rå eller tillagad, brändes upp. Genom analys av processen och resterna hoppas de få ny viktig kunskap för tolkning av arkeologiskt material.

Experimentet börjar lördagen den 17 maj kl. 15 och bålet tänds kl. 19. På det uppbyggda bålet placeras ett får, en gris, två hönor, en gås, två kycklingar, men också bröd, äpplen, fikon, ägg, ost, lök, svamp och krukor med honung. Under kvällen och natten brinner bålet nedanför Gamla Uppsala högar. Söndagen den 18 maj kl. 11 börjar sedan den arkeologiska undersökningen av bålresterna. Hela processen dokumenteras noggrant. Vad händer när det brinner? Kan spår av alla livsmedel återfinnas i resterna? Gör det skillnad om maten finns i ett kärl av keramik eller trä? Ska man se bränningen som djuroffer eller matgåva? Det finns många frågor som kan få ett svar.

– Genom att bland annat studera hur benmaterialet påverkats av elden, om benen spritt sig i askan och om de olika materialen på bålet påverkat varandra kan vi rekonstruera processen bakåt och förstå varför det ser ut som det gör på olika utgrävningsplatser, säger Gunnel Ekroth, professor vid institutionen.

Allmänheten välkomnas att titta på arbetet båda dagarna. Projektet sker i samarbete med Museet i Gamla Uppsala och Societas Archaeologica Upsaliensis-SAU.