Forskare vill undersöka heliga Birgittas kranium

Kan heliga Birgittas uppenbarelser förklaras av att hon led av epilepsi? Frågan har nu åter aktualiserats av att en neurologiforskare vid Linköpings universitet, docent Anne-Marie Landtblom, tillsammans med kolleger vill söka orsaken till en urgröpning i Birgittas förmodade kranium.

Teorin att Birgitta led av sjukdomen stöds av vissa fakta men det finns också en hel del som talar emot. Att epileptiska anfall kan följas av förebådande sinnesintryck, en så kallad aura, är dock välkänt, skriver Anne-Marie Landtblom – själv bosatt i Vadstena – i den nyutkommen antologin Birgitta – feminist, politiker och helgon.

När dessa sinnesintryck berör synen, uppstår illusioner eller visuella hallucinationer. Det neurologiska ursprunget finns att söka i tinningloberna eller i bakhuvudet. Anfallet följs ofta av trötthet och förvirring, i sällsynta fall en psykos. Patienter med epilepsi är ibland djupt religiösa. En studie av 57 fall visade att över hälften hade haft en upplevelse av frälsning.

Anne-Marie Landtblom beskriver i sin essä flera exempel på Birgittas uppenbarelser och slår fast att alla dessa fenomen kan motsvara epileptiska sinnesintryck i så kallad komplex partiell epilepsi. Däremot är det inte vanligt att en patient har en sådan mångfald av symtom. Hennes bildupplevelser är också ovanligt detaljerade.

Det kranium i Vadstena Klosterkyrkas relikskrin som anses vara Birgittas har en grop, stor som en hasselnöt, på insidan av skalltaket (calvariet). Anatomiprofessorn Carl Herman Hjortsjö misstänkte redan på 1950-talet att detta kunde vara ett spår efter en godartad tumör i hjärnhinnan, som är en vanlig orsak till epilepsi.

Det är denna urgröpning som Anne-Marie Landtblom och hennes kolleger Jan Hillman, docent i neurokirurgi vid Universitetssjukhuset i Linköping och Arne Brun, professor emeritus i Lund, vill undersöka närmare mot bakgrund av dagens kunskaper. De har nu sökt tillstånd för att öppna relikskrinet och inspektera kraniet.

(2005-02-24)