Första svenska helgonet sedan 1391

Påven Franciskus har utfärdat ett dekret om helgonförklaring av svenskan Elisabeth Hesselblad. Hon blir det första svenska helgonet sedan heliga Birgitta helgonförklarades 1391.

Den 14 december tog påven emot prefekten för Kongregationen för helgonförklaringar – kardinal Angelo Amato – och dekretet om helgonförklaring av Maria Elisabeth Hesselblad utfärdades.

Maria Elisabeth Hesselblad grundade Birgittinerorden, SS Salvatoris S. Brigidae, Vår Frälsares Orden. Hon föddes i Fåglavik i Sverige den 4 juni 1870 och dog i Rom den 24 april 1957.

Efter att länge ha arbetat som sjuksköterska reformerade Elisabeth Hesselblad Birgittinerorden i Rom med särskild betoning på kontemplation, välgörenhet till behövande och kristen enhet. Hon var en pionjär inom den ekumeniska dialogen.

– Påven har knappt hunnit inleda Barmhärtighetens år förrän det meddelas att den redan saligförklarade Elisabeth Hesselblad kommer att helgonförklaras. Hon är verkligen en förebild på konkret barmhärtighet. Mitt under den tyska ockupationen av Rom gömde hon flera judar i klostret på Piazza Farnese och ordnade där en provisorisk synogoga. Staten Israel har tillerkänt henne – som en av få svenskar – utmärkelsen ”Righteous among the Nations”, säger biskop Anders Arborelius från Stockholms katolska stift.

– Genom sitt arbete för att förnya Birgittasystrarna har hon bidragit till att denna orden nu är spridd över världen. Trots att hon tillbringade större delen av sitt liv utomlands bevarade hon alltid kärleken till Sverige och verkade och bad för enheten mellan alla kristna i vårt land, säger biskopen.

Den svenska grenen av Birgittinorden har i dag över femtio kloster i olika länder. Den finns representerad i Sverige i Djursholm och Falun. Den 9 april 2000 saligförklarades Elisabeth Hesselblad av påven Johannes Paulus II och nu blir hon alltså helgonförklarad. Exakt datum för helgonförklaringen är ännu inte fastlagt.

Processen för hur den katolska kyrkan genomför helgonförklaringar har utvecklats och reformerats genom århundradena. Före år 1170 kunde kanonisering ske på stiftsnivå. Sedan 1170 är dock påvens godkännande nödvändigt. Det finns också numera också krav på ett medicinskt verifierbart helande mirakel som ett tecken från Gud att personen verkligen är ett helgon, uppger Stockholms katolska stift.

(2015-12-16)