En svensk tiger, spionen lägger pussel, den svenska igelkotten – uttrycken har varit många för att påminna svensken om hans ansvar för rikets säkerhet. Hur har sekretessfrågorna på försvarsområdet lösts under 1800- och 1900-talen? Har tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen styrt utvecklingen eller är det så att lagstiftarna kodifierat redan etablerade regler för hantering av hemlig information?
Detta och frågor kring andra möjligheter, som har använts för att skydda, alternativt hemlighålla, känslig information diskuterar arkivrådet vid Krigsarkivet Evabritta Wallberg, som under många år arbetat med frågor kring tillgänglighet och sekretess och inte minst utlänning av hemliga handlingar.
I studien behandlas försvarssekretessens utveckling från 1766, året för vår första tryckfrihetsförordning till 1980 och tillkomsten av nu gällande sekretesslag.
Evabritta Wallberg:
Rikets säkerhet
Krigsarkivet
104 sidor, häftad.
Utkom 2001.
