Fostrande försörjning i Norrköping 1872–1914

I 1800-talets stadsmiljöer utgjorde fattigdomen bland arbetarbefolkningen ett stort problem. För de ledande samhällsskikten var skälen att åtgärda denna problematik både humanitära och en fråga om samhällsordning. Detta kom till uttryck i såväl diskussion som praktik på det sociala fältet.

I avhandlingen Fostrande försörjning undersöker Birgitta Plymoth hur borgerligheten i fabriksstaden Norrköping sökte åtgärda fattigdomen bland sin arbetarbefolkning under perioden 1872–1914. Staden utmärktes av en tidig industrialisering och att drygt hälften av stadens fabriksarbetare var kvinnor; förhållanden som även påverkade fattigvårdspolitiken.

Fattigdomen och vad som ansågs vara sociala missförhållanden hanterades genom stadens fattigvård, den borgerliga filantropin och arbetsgivarnas fabriksförening. Undersökningen uppmärksammar särskilt hur genus- och klasstänkande påverkade fattigvårdspolitikens olika områden och hur normer om manligt och kvinnligt präglade viljan att “ordna” arbetarnas liv.

Birgitta Plymoth:
Fostrande försörjning. Fattigvård, filantropi och genus i fabriksstaden Norrköping 1872–1914
Historiska institutionen, Stockholms universitet
Disputation: 20 september 2002
Opponent: docent Britt Liljewall, Nordiska museet