S:t Olofs kyrkoruin i Sigtuna döljer äldre stenkyrka

Efter sommarens arkeologiska undersökning i S:t Olofs kyrkoruin i Sigtuna tyder mer och mer på att det finns rester av en ännu äldre stenkyrka under den magnifika ruin som S:t Olofs kyrka är idag.

Redan under utgrävningarna sommaren 2001 kom kraftiga grundmurar fram inne i kyrkan. Detta väckte misstanken om att 1100-talskyrkan hade föregåtts av en ännu äldre stenkyrka. Under grävsäsongen 2002 har mer av dessa grundmurar tagits fram och det mesta tyder på att de just är rester av en äldre kyrka. Ungefär en meter under dagens marknivå (som motsvarar den synliga kyrkans golvnivå) hittades också det som troligen är golvnivån i denna äldre kyrka.

– Sensationellt! Redan den idag synliga kyrkan tillhör ju Sveriges allra äldsta stenkyrkor, säger museichef och projektledare Sten Tesch.

Utgrävningen i den gamla kyrkan har inte genererat så mycket fynd i form av föremål, vilket man inte heller kunde förvänta sig. Flera medeltida mynt har dock hittats som efter analys kommer att vara till stor hjälp vid datering. Ett fragment av en benkam med ornamentik, fönsterglas och andra byggnadsdetaljer är andra fynd från utgrävningen.

Tre gravar har påträffats under utgrävningen. Två av dessa var personer som begravts under kyrkans användningstid (den yngre, idag synliga, stenkyrkan som var i bruk fram till reformationen). Gravarna är placerade i kyrkans kor vilket tyder på att det är högreståndspersoner. Under 1100-talet fanns det mycket stränga föreskrifter om vem som fick begravas under kyrkans golv. Dessa föreskrifter luckrades upp under 1200-talet men fortfarande var det bara den som hade råd att betala för sig som fick så fin placering av sin grav.

En av dessa gravar hade några märkliga inslag. Skelettet tillhörde en kvinna som varit gravid vid sin död (även fostrets skelett fanns kvar). Denna kvinna hade begravts med en sandsten på magen och ett mynt placerat mellan låren.

Den tredje graven var äldre än såväl den yngre som den äldre stenkyrkan. Redan när den äldsta grundmuren byggdes, troligen i slutet av 1000-talet, grävdes denna kvinnograv sönder vid anläggningsarbetet. Skelettets armställning, med armarna utmed kroppen visade att kvinnan begravdes i slutet av 900-talet eller början av 1000-talet. Så ser de äldsta kristna gravarna i Sverige ut.

Frågeställningen om en äldre träkyrka kvarstår. Inte heller denna gång har några spår av en sådan hittats. Kvinnan i den äldsta graven kan ha blivit begravd intill en sådan kyrka men hon kan också ha begravts på en kristen gravgård utan kyrka. Exempel på sådana finns från tidigare utgrävningar i Sigtuna.

(2002-09-23)