Fotografi och bildbruk i Sverige från 1839 till i dag
Den nya boken Fotografihistorier. Fotografi och bildbruk i Sverige från 1839 till idag ger en unik överblick över svensk fotohistoria. Perspektivet är brett. I boken skildras professionella fotografer och amatörfotografer, fotografi inom konst, reklam, mode, vetenskap och press, analogt och digitalt foto, kameror och kameratillverkare, glasplåtar och rullfilm, böcker och tidskrifter där foto konsumeras, organisationer och institutioner. Det finns inte en fotohistoria utan flera parallella historier.
Fotografihistorier är ett nytt övergripande fotohistoriskt verk. Boken är en ingång till forskning om det fotografiska fältet i Sverige. Fotografer och fotografier, men också fotografins tekniker, institutioner och plattformar finns med i detta verk som sträcker sig från fotografins förhistoria – före de tidiga 1800-talets första fotografiska experiment – till i dag, det tidiga 2000-talet. Boken kombinerar konst- och bildhistoria med teknikhistoria och kulturhistoriska perspektiv på fotografi.
De sexton författarna kommer från olika akademiska ämnen och institutioner och flera har varit verksamma inom svenska musei- och arkivsamlingar av fotografi.
– Det är särskilt roligt att vi har lyckats samla så många från det svenska fotofältet i en och samma bok. Från olika lärosäten och forskningsområden, både stora och små kulturarvsinstitutioner, organisationer, privata samlare och fotografer från alla delar av ämnesområdet i hela landet. Fotografihistorier är baserad på skribenternas samlade forskning från de senast 40 åren, vår sammanlagda forskningstid är över 300 år, säger Anna Näslund Dahlgren, bokens redaktör och professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet.
Anna Näslund Dahlgren (redaktör):
Fotografihistorier. Fotografi och bildbruk i Sverige från 1839 till idag
Natur & Kultur
Utkom 2022
